Nya multikulturhus dyker upp på många olika platser, och enligt två ledande experter kan vi bara vänta oss ännu fler. Det ställer stora krav på arkitekter och byggnadskonstruktörer.

Multikulturhusen kan vara svåra att utforma eftersom de ofta ska rymma allt från undervisning och sport till kulturella arrangemang och sociala aktiviteter.

Troldtekt, multikulturhuse

Gemensamma middagar, bingo, sport och privata fester. De senaste åren har en rad multikulturhus sett dagens ljus och tanken är att de ska vara framtidens mötesplats för invånarna i både storstäder och orter. 

− Ett multikulturhus är ett modernt församlingshus, där föreningar, företag och invånare kan träffas och spela handboll, sticka, lyssna på föredrag och mycket mer. Ibland har man även förlagt servicetjänster som bibliotek och medborgarservice i husen, säger Peter Ørting som är ordförande för föreningen Kulturhusene i Danmark, där omkring 100 multikulturhus fördelade över hela Danmark är medlemmar.

− Multikulturhusen kan antingen bildas i befintliga byggnader, till exempel i en skola som inte längre används och där man omvandlar den befintliga byggnaden, eller skapas helt från grunden, berättar Peter Ørting.

Vi vill ha flexibilitet
Helle Nørgaard, seniorforskare vid Statens Byggeforskningsinstitut i Danmark, har skrivit en rapport som belyser multikulturhusens betydelse i samhället.

− Multikulturhusen används som en informell mötesplats. Till skillnad från exempelvis sportföreningar ska användarna inte betala en fast medlemsavgift och komma varje måndag året runt. Istället kan de komma när det passar dem och beroende på vad som händer, berättar Helle Nørgaard.

− Det är också därför som multikulturhusen i storstäderna har blivit en sådan succé. Det finns ju massor av sportaktiviteter och kulturella sevärdheter men multikulturhusen har ett mycket mer flexibelt utbud − en slags utvidgning av vardagsrummet som passar både ungdomar och barnfamiljer riktigt bra, berättar Helle Nørgaard.

Inredningen ska vara multifunktionell
Multikulturhusen ska rymma många olika aktiviteter, vilket ställer stora krav på inredningen. De viktigaste parametrarna är att faciliteterna är multifunktionella.

− Det är en svår uppgift att skapa multikulturhus eftersom inredningen ska rymma allt från intim salsaundervisning till konserter. Exempelvis ska ett rum gärna kunna göras större, beroende på hur många människor som ska använda det, och så ska det kunna göras om från en funktion till en annan på mycket kort tid, berättar Peter Ørting.

Lokala eldsjälar är drivande
Öppnandet av multikulturhus i Danmark sker ofta mot bakgrund av externt stöd, som offentliga potter eller fonder och privata insamlingar. Privat ägande är också ett sätt, med Folkehuset Absalon i Köpenhamn som ett av de tydligaste exemplen. Oavsett hur husen finansieras är det lokala engagemanget avgörande för att multikulturhuset ska bli en framgång. 

− Den viktigaste drivkraften bakom ett multikulturhus är att det finns en större grupp invånare som är engagerade i utvecklingen och driften av huset och som tar initiativ till och utvecklar aktiviteter. Grunden för att utveckla ett multikulturhus är invånarnas intressen, säger Helle Nørgaard.

Läs även: Köpenhamnskyrka har blivit ett vardagsrum fullt av liv

Troldtekt, Peter Ørting

Foto:
Peter Ørting
Ordförande för föreningen Kulturhusene i Danmark

Troldtekt, Helle Nørgaard

Foto:
Helle Nørgaard
Seniorforsker ved Statens Byggeforskningsinstitut i Danmark

Tema: Multikulturhus

Denna artikel är en del av Troldtekts tema om multikulturhus, där vi ger dig experternas syn på de nya kulturhus som dyker upp överallt i landet.

Både i storstäder och på mindre orter utgör husen informella mötesplatser som samlar invånarna till sportaktiviteter, gemensamma middagar, salsa och mycket mer.

Vill du ha mer information? Läs flera artiklar om temat här >

Troldtekt, Kulturhavn Gilleleje