Därför ökar behovet av bostäder för äldre

De kommande åren blir det betydligt fler äldre i Danmark – och de kommer att leva längre. Men bostadsmarknaden är dåligt rustad för att möta äldres behov. Dyk ner i fakta och läs intervjun med en expert från Danmarks största mäklarbyrå, som ger sin syn på de största utmaningarna. 

I Odense kommun finns runt 205 000 invånare. Därmed passar kommunen utmärkt för att illustrera hur antalet äldre i Danmark kommer att utvecklas de kommande decennierna. Om bara tio år kommer det att finnas cirka 200 000 fler danskar över 65 år än vad det finns idag – det vill säga en hel extra Odense kommun med äldre. Och om vi vrider klockan framåt ytterligare tio år kommer det återigen att ha blivit ungefär 150 000 fler danskar över 65 år, så det totala antalet äldre kommer då att vara cirka 1,5 miljoner.

Detta är bara en av prognoserna i Market Insights-rapporten från mäklarbyrån EDC Erhverv Poul Erik Bech. Här påpekar forskningschefen Joseph Alberti att utvecklingen kommer att sätta press på det danska bostadsbeståndet:

– Även om vi ser många små och stora projekt med seniorbostäder växa fram i landet verkar efterfrågan vara nästan omättlig, säger han.

Med seniorbostäder avses i detta sammanhang en relativt ny typ av boende som ska fylla en lucka på bostadsmarknaden mellan villan och vårdhemmet.

Bort från trädgården, för många rum och underhåll

Fler äldre är inte i sig en utmaning för bostadsmarknaden. I rapporten ”Äldres boendesituation och framtida bostadsönskemål” från 2019 visar VIVE (Nationellt forsknings- och analyscenter för välfärdsforskning i Danmark) att majoriteten av de svarande över 52 år fortfarande helst vill bo kvar i sitt nuvarande hem. Men samma rapport visar också att denna inställning håller på att förändras och att de nya generationerna äldre i allt högre grad kan tänka sig att flytta under sen vuxen ålder.

Joseph Alberti från EDC Erhverv känner igen denna bild Poul Erik Bech.

– Det växande intresset för seniorbostäder beror främst på att många seniorer överväger att flytta från det boende som har utgjort ramarna för familjeliv och barn. De vill ha färre krav och mindre arbete med trädgård och underhåll. En del vill ha mindre plats eftersom barnen har flyttat hemifrån, säger han.

Denna punkt stöds av VIVE-rapporten, där hälften av de svarande som överväger att flytta säger att det handlar om att ”få en mindre bostad”. Härefter följer ”slippa trädgårdsarbete” (22 procent), ”bo mer centralt” (12 procent) och ”bo billigare” (11 procent).

Välbärgade äldre med möjligheter

Och de äldre som äger sitt boende har oftast goda möjligheter att förverkliga önskemålen om en ny bostad.

– En stor del av nuvarande och framförallt framtida seniorer har det gott ställt. Dels är pensionssystemet i Danmark ganska väl utbyggt, dels har värdet på bostäderna ökat under åren – inte minst i Storköpenhamn, Nordsjälland, Aarhus och i utkanten av de större städerna. En del vill gärna få loss det kapitalet och till exempel resa mer. Därför letar de efter en annan typ av bostad – såsom hyresrätt, bostadsrätt eller liknande, säger Joseph Alberti.

Men alla äldre har inte lika goda möjligheter att flytta och få loss kapital. Manöverutrymmet är inte så stort i områdena utanför storstäderna. Dessutom lyfter VIVE-rapporten fram en mindre grupp som bor i hyresbostäder. Denna grupp äldre människor, som potentiellt har många år kvar att leva, har höga boendekostnader och inget tyder på att de kommer att bli lägre med åren.

Gemenskap och frihet lockar

Önskemålen om bostäder varierar också mellan åldersgrupperna bland äldre. Bland 52–62-åringarna säger en av tre i VIVE-rapporten att de skulle vilja bo i ett kollektiv. Det är dubbelt så högt som bland 82–97-åringar.

– Gemenskapen på seniorboenden kan bidra till att förbättra livskvaliteten, till exempel genom att öka tryggheten och bidra till att motverka ensamhet, som annars drabbar en del äldre, inte minst ensamstående, säger Joseph Alberti från EDC.

Han pekar på en studie från Realdania som visar att 91 procent av hyresgästerna i seniorboenden upplever ökad livskvalitet och 75 procent upplever bättre sociala relationer.

Analysen visar också att äldre personer på seniorboenden belastar samhället så lite som en sjundedel av de offentliga utgifterna för praktisk hjälp.

– Det kan tolkas som att de äldre kan hjälpa varandra med dagliga sysslor och att de inte behöver lika mycket offentlig vård, säger Joseph Alberti, som emellertid betonar att efterfrågan på seniorboenden vida överstiger utbudet.

– 2016 uppskattade VIVE att 80 000 äldre var intresserade av att flytta in på ett seniorboende, men idag finns det fortfarande bara cirka 7 000–8 000 platser, säger Joseph Alberti.

Brist på alla bostadstyper

Det är inte bara seniorboenden som det kommer att vara brist på de kommande åren. Det kommer också att finnas ett behov av så kallade seniorbostäder, som är ett vanligt boende men utformat åldersvänligt. Sådana bostäder har breda dörrar och golv utan trösklar för att passa personer med nedsatt rörlighet.

Dessutom blomstrar allt fler projekt med serviceboenden som har gemensamma aktiviteter samt ett antal valfria tjänster som omvårdnad, städning, tvätt och liknande.

Slutligen kommer fler och fler privata serviceboenden också att dyka upp under de kommande åren. Det är äldreboenden som drivs av privata aktörer. Enligt EDC Erhverv Poul Erik Bech är modellen utbredd i Sverige, men är på grund av komplexa regelverk ännu inte utbredd i Danmark. Men behovet är väldigt stort, säger Joseph Alberti:

– En ny analys från Dansk Byggeri visar att det finns behov av ytterligare 26 000 vårdbostäder de närmaste tio åren. Antalet danskar som är minst 80 år kommer att öka med 160 000 till 2030, och då kan den offentliga sektorn få svårt att klara av uppgiften att tillhandahålla bostäder, säger han.

Du kan läsa mer om framtiden för seniorboenden i artikeln här.

 

Läs Market Insight från EDC Erhverv Poul Erik Bech om seniorbostäder