Materialexperten: Data är nyckeln till cirkulärt byggande

Sedan dess har byggnadscertifieringar som DGNB, LEED, WELL och BREEAM blivit allt vanligare – inte minst i de nordeuropeiska länderna. Men den nödvändiga omställningen inom byggbranschen kräver mer än bara byggnadscertifieringar, enligt Martha Lewis.

– I en certifierad byggnad gör vi allt lite bättre än vad man skulle gjort i en traditionell byggnad. Och det är positivt. Men vi tar inte det kvantsprång som krävs i förhållande till sättet vi bygger på, materialen vi väljer eller vår inställning till design. Det krävs mer än så för att hantera den klimat-, kemikalie- och resurskris vi står inför, säger hon.    

Martha Lewis har själv påvisat brister i de nuvarande certifieringssystemen, till exempel när det gäller fokus på materialhälsa.

2019 gjorde hon en undersökning i de fem nordiska länderna, där hon tittade på hur certifieringssystemen kartlägger problematiska ämnen i förhållande till de farliga ämnen som faktiskt används inom byggbranschen i dessa länder.     

– Slutsatsen är att våra certifieringssystem ofta brister inom detta område. De har ingen effektiv screening av problematiska ämnen och släpper igenom farliga ämnen. Faktum är att inspektörerna som utför screeningen inte ens uppmanas att söka efter ämnen som i stor utsträckning används i de aktuella länderna, säger hon.

DNGB kartlägger till exempel inte det cancerframkallande ämnet formaldehyd, trots att det 2017 användes över 9 000 ton av detta ämne inom den danska byggbranschen. Eller bisfenol A, där förbrukningen inom byggbranschen var över 3 000 ton. Bisfenol A är allergiframkallande och giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter.

– Dessa ämnen borde fasas ut, säger Martha Lewis, och förklarar att många certifieringssystem inte håller jämna steg med forskningen.

Därför kommer de heller aldrig att kunna få bukt med alla skadliga ämnen i byggnader. Undantaget är den svenska versionen av BREEAM:

– Här strävar man inte efter att lista alla ämnen som är förbjudna. I stället tittar man på ämnenas egenskaper och ställer krav på de följdeffekter man vill undvika, t.ex. om ämnena är cancerframkallande, kan ge nedsatt fortplantningsförmåga eller skapa missbildningar. Ämnen med dessa egenskaper får inte användas inom byggbranschen, säger hon. Samma tillvägagångssätt används av Svanenmärket, som också har detta som krav.

De senaste åren har Martha Lewis emellertid upplevt en snabb utveckling inom byggbranschen. I allt fler projekt konstrueras byggnaderna till exempel för att kunna monteras isär och återanvändas när de nått slutet på sin livscykel. Och hon tror att den här utvecklingen kommer att öka under de kommande åren:

– I några projekt har vi arbetat med ”Design for Disassembly” – byggnader som kan monteras isär – och här ser vi klart och tydligt ett ökat intresse. Och med nästa steg i EU-taxonomin, som träder i kraft 2023, kommer det att öka ytterligare, säger hon.

Taxonomin, som ska främja hållbara investeringar, ställer krav på rapportering och dokumentation som måste uppfyllas för att en investering ska få kallas cirkulär.

Men för att byggnader och byggmaterial ska kunna plockas isär krävs det nya sätt att bygga på. De nya metoderna skulle kunna gynna både byggnadernas användare och klimatet:

– Ofta är det inte byggmaterialen i sig som är problemet, utan de produkter som används för att fästa eller sätta ihop dem. De kan antingen innehålla problematiska ämnen eller göra det svårt att montera isär byggnaden igen. Om vi i stället monterar byggmaterialen mekaniskt slipper vi farliga ämnen och dessutom blir det enklare att återanvända materialen – det blir en vinn-vinn-situation, säger hon.

I dag kan det vara svårt att välja ”rätt” byggmaterial som har enbart positiva effekter på miljö, klimat och människor:

– Det är lätt att hamna i en situation där olika perspektiv ställs mot varandra, till exempel att ett byggmaterial har ett lågt klimatavtryck, men i gengäld innehåller problematiska ämnen. Då måste man väga fördelarna mot nackdelarna, säger hon.

På pappret ger byggnader som kan monteras isär goda möjligheter att återanvända byggmaterialen i andra projekt. Men det är inte helt okomplicerat, enligt Martha Lewis:

– Logistik och ansvar kan innebära stora utmaningar. Byggmaterialen kan inte bara plockas ut från en byggnad och sättas in i en ny. Materialen måste ofta förvaras någonstans innan de används igen. Och vem äger och ansvarar för materialen under den här fasen? Detta är bara några av frågorna som behöver lösas, säger Martha Lewis.

Hon tillägger att det redan idag finns företag som arbetar proaktivt för att hantera dessa utmaningar, till exempel genom att utföra nödvändiga miljömässiga granskningar av byggmaterialen när de ska saneras och förberedas för nästa byggprojekt. Sedan har vi frågan om vilka garantier och hur lång livslängd man kan förvänta sig när det gäller återvunnet byggmaterial:

– Här genomför DTU ett lovande forskningsprojekt där man utvecklar metoder för så kallade oförstörande provningar av byggmaterial. De samlar information om styrkan hos olika återvunna byggmaterial, säger Martha Lewis. Den här typen av data är sedan avgörande för omställningen till ett mer cirkulärt byggande:

– Det är information som ökar byggmaterialets värde i den cirkulära ekonomin. Information om byggmaterialen sammanställs i materialpass, så att vi till exempel vet hur många gånger en akustikplatta har målats – och med vad. Informationen i materialpassen förs in i ett byggnadspass, där det står vilka nya material som används i byggnaden och vad som händer med de befintliga materialen, förklarar hon och tillägger att materialtillverkarna spelar en viktig roll i det här sammanhanget.

– Det är väldigt värdefullt att ett företag som Troldtekt har EPD:er för de flesta av sina produkter. Inom byggbranschen krävs det mycket bättre kontroll på hur tillverkningen av byggmaterial påverkar klimatet, och det får vi med hjälp av EPD:erna, säger Martha Lewis.

• Arkitektbyrå grundad 1959 av arkitekten Henning Larsen.
• Henning Larsen är en del av Rambøll Group.
• Byrån har kontor i Danmark, Norge, Tyskland, USA och Hongkong.