De bästa förskolorna är inte lika

Sverige behöver över 700 nya förskolor fram till år 2026. Enligt miljöpsykolog och professor Mille Sylvest är det viktigt att byggnadernas arkitektur blir lika skiftande som de kulturer och aktiviteter de rymmer. Användarnas medverkan är en väsentlig byggsten för lyckade förskolor.

Troldtekt onlinetema: Bygg bättre barninstitutioner

Tempot är högt på BB-avdelningarna på de svenska sjukhusen. Sverige växer, och 2018 beräknade Finansdepartementet att antalet förskolebarn kommer att öka så markant fram till år 2026 att över 700 nya förskolor kommer att behövas. Om kommunerna på sikt ska få största möjliga utbyte av investeringarna i de många nya förskolorna, och om barn och pedagoger ska få optimala förutsättningar för en välfungerande vardag, bör designen av de nya förskolorna inte skapas utifrån en fast, arkitektonisk mall.

– Det är viktigt att man förstår att man inte kan skapa en universell – inte ens en nationell – modell för hur en bra förskola ser ut. Man måste förstå vilka kulturer som är i spel på den specifika platsen och designa förskolan därefter. Det handlar till exempel om barnsammansättningen, personalkulturen och om hur den samhällsmässiga anknytningen ser ut i området, säger Mille Sylvest, doktor i miljöpsykologi och partner i konsultföretaget Human Studio.

– Det kan vara jättestor skillnad på vilka aktiviteter pedagogerna utvecklar med barnen på olika förskolor, eller hur mycket föräldrarna engagerar sig. Båda exemplen kan påverka platsbehovet. Kanske är det extra viktigt att det finns gott om utrymme för att involvera föräldrarna på förskolor där pedagogerna annars har svårt att engagera dem, berättar hon.

Hitta bra lösningar lokalt
På Human Studio hjälper Mille Sylvest organisationer med att skapa den optimala relationen mellan människor och de byggnader de befinner sig i. Hon anser att användarnas medverkan är a och o för att synergin ska kunna uppstå. Därför rekommenderar hon att arkitekter som utformar nya förskolor avsätter gott om tid för intervjuer och fältstudier tidigt i arbetsprocessen.

– Användarnas medverkan innebär inte att man genomför en snabbt överstökad workshop. Det krävs ingående kunskaper om platsen, kulturen, människorna och de aktiviteter som byggnaden har skapats för. Även om det tar längre tid i utvecklingsfasen ger det bättre byggnader och ekonomi på längre sikt, säger Mille Sylvest och ger ett exempel:

– Vid en tidpunkt blev det mycket vanligt i Danmark att avskärma förskolorna från vind och buller med en loftgång i glas, som byggdes utanpå fasaden. Resultatet blev dessvärre att de mindre barnen ställdes ut för att sova i en temperatur som motsvarade ett växthus. Det kan de inte. Om energioptimering prioriteras högre än förståelsen för de specifika aktiviteter som pågår på den specifika platsen, kan det krävas nya, kostsamma investeringar för att bygga om.

Säkerställ balanserad flexibilitet
När barn i åldrarna ett till fem år ska samsas under samma tak måste byggnaden rymma ett stort antal olika aktiviteter. Flexibel inredning är nödvändig för att tillgodose barnens mycket olika förmågor och behov. 

– Det är viktigt att hitta den hårfina balans som ger pedagogerna valmöjligheter i fråga om hur man använder rummen, utan att de små barnen förlorar igenkänningen. En lösning kan vara att ha flera flexibla men igenkännliga möbleringar i vissa rum, så att alla förstår vilken aktivitet som väntar när sakerna har placerats på det här sättet, föreslår Mille Sylvest.

– Man kan också arbeta med aktivitetsbaserad programmering när man inreder förskolan. Det går ut på att använda arkitektur, material och inredning för att etablera platser dit vi går när vi till exempel är på bushumör, och andra platser där vi kan fördjupa oss. Utvecklingen av förskolan ska vara en kommunikationsövning med dem som ska använda platsen, så att man förstår vilken arkitektur de behöver och kan trivas i.

Glöm inte inneklimatet
En annan väsentlig faktor för trivsel är att tänka in lösningar för ett bra inneklimat på förskolan. Luftkvaliteten utmanas av fuktiga ytterkläder och smuts på golvet. För liten yta och hög fysisk aktivitet ökar koncentrationen av CO2. Stora fönsterpartier släpper in dagsljuset, men kan också få temperaturen att stiga. Och många barnröster som talar samtidigt kan förvandla ljud till buller. 

– Det är mycket viktigt att vara uppmärksam på buller när man bygger nya förskolor. Buller påverkar stressnivån hos både barn och pedagoger. Det finns ingen människa som orkar vistas långa stunder åt gången i en bullrig miljö. Självklart får människor vardagen att fungera även på stora förskolor med betongytor och dubbel takhöjd, men det blir på en betydligt lägre nivå än det hade kunnat vara med goda akustiklösningar. Minskad ork, fler sjukanmälningar och sämre inlärning är direkta konsekvenser av buller, konstaterar Mille Sylvest.

– Jag ser dessvärre förhållandevis ofta att problem med inneklimatet beror på att ventilationslösningen inte är på. Välj ventilationslösningar som är enkla och användarvänliga.  Och ju fler hållbara material man väljer till förskolan, desto bättre är det för barn och vuxna – och för alla oss andra på planeten, understryker hon.

FAKTA: Så många nya verksamheter krävs till år 2026

  • Nya förskolor: 719
  • Nya grundskolor: 398
  • Nya gymnasieskolor: 278

Källa:
Finansdepartementet. Siffrorna bygger på beräkningar av antalet barn som föds i relation till behoven av förskola och skola. Beräkningarna bygger på antagandet att antalet barn per verksamhet hålls på dagens nivåer.

Troldtekt intervju med miljöpsykolog och professor Mille Sylvest: De bästa barninstitutionerna är inte lika

FOTO:
Mille Sylvest
Doktor i miljöpsykologi och partner i konsultföretaget Human Studio.

Tema: Bygg bättre förskolor

Sveriges barnkullar växer, och fram till år 2026 kommer över 700 nya förskolor att behövas. Här är det viktigt med flexibel arkitektur som tillgodoser barnens olika förmågor och behov. Arbetsmiljön, där akustiken är en del, ska vara bättre än på många av dagens förskolor.

 >> Läs mer i nytt Troldtekt-tema här

Troldtekt onlinetema: Bygg bättre barninstitutioner