Under årens lopp har omkring 600 projekt nominerats och över 250 priser delats ut. Vinnarprojekten vittnar om tidstypiska trender och behov i samhället, förklarar Camilla van Deurs.
– I början av 1900-talet var många byggnader vackert utsmyckade, både utvändigt och invändigt. Efter andra världskriget och in på 1950-talet började offentliga byggnader växa fram och räknas som ”riktig” arkitektur, i takt med välfärdsstatens utbyggnad. Under den här perioden var det därför ofta offentliga bostadsprojekt, skolor och vattentorn som premierades, berättar hon och fortsätter:
– 1970- och 80-talen var ekonomiskt svåra årtionden i Danmark, djupt märkta av oljekrisen. Det har satt sin prägel på Köpenhamn, eftersom få nya byggnader uppfördes under den här tiden. I stället låg fokus på att återanvända och restaurera befintliga byggnader, säger stadsarkitekten och fortsätter:
– På 1990-talet började man införa bilfria områden och rusta upp stadsmiljöer som exempelvis Ströget. Pris delades nu ut även till stadsrum och inte bara till byggnader. Runt millennieskiftet och under 2000-talet är det framför allt stora kulturbyggnader som har uppmärksammats. De gynnar inte bara Köpenhamnsborna, utan är också stora nationella investeringar, till exempel Operahuset, Skuespilhuset och Köpenhamns tunnelbana, säger hon.