I över 100 år har Köpenhamns kommun delat ut ett pris till byggnader och stadsmiljöer som utmärker sig lite extra.
Här berättar Köpenhamns stadsarkitekt Camilla van Deurs hur arkitekturen har förändrats över tid – och vilka projekt som utsågs till vinnare våren 2020.
Alla som har besökt eller bott i Köpenhamn vet att den danska huvudstaden erbjuder arkitektur i världsklass. Förutom att bidra med skönhet till stadsrummet, vittnar byggnaderna och deras arkitektoniska uttryck om olika tidsepoker genom historien.
Sedan 1903 har kommunen delat ut priser till vackra byggnader, anläggningar och stadsrum i Köpenhamn. Byggnadspriset delas ut i fyra olika kategorier: Nybyggnation, restaurering, renovering och stadsmiljö.
– Syftet är att uppmärksamma arkitekterna, ingenjörerna och byggherrarna bakom projekten. Samtidigt vill vi lyfta fram byggnader och miljöer som skapar mervärde för staden och dess medborgare.
Det berättar Camilla van Deurs, stadsarkitekt i Köpenhamns kommun och ordförande i juryn för byggnadspriset.
2020 års vinnare presenterades i april. Grøndalsvængets skola utsågs till ett av de vinnande projekten, tillsammans med CPH Village (Refshaleøen), Klarahus Produktionskøkken och Elefanthuset.
Grøndalsvængets skola i Köpenhamn har genomgått en grundlig renovering och utbyggnad som ritats av JJW Arkitekter. En toppmodern inlärningsmiljö med optimalt inomhusklimat har skapats samtidigt som skolans ursprungliga kvaliteter har bevarats.
>> Läs mer om Grøndalsvængets skola
Förutom det traditionella byggnadspriset har Köpenhamns kommun också, för tredje året i rad, delat ut ”medborgarnas pris”. Här får medborgarna själva rösta på ett projekt som i deras ögon bidrar särskilt positivt till Köpenhamns stadsrum. I år röstades Hotel Ottilia (Carlsberg Byen) fram som vinnare.
Under årens lopp har omkring 600 projekt nominerats och över 250 priser delats ut. Vinnarprojekten vittnar om tidstypiska trender och behov i samhället, förklarar Camilla van Deurs.
– I början av 1900-talet var många byggnader vackert utsmyckade, både utvändigt och invändigt. Efter andra världskriget och in på 1950-talet började offentliga byggnader växa fram och räknas som ”riktig” arkitektur, i takt med välfärdsstatens utbyggnad. Under den här perioden var det därför ofta offentliga bostadsprojekt, skolor och vattentorn som premierades, berättar hon och fortsätter:
– 1970- och 80-talen var ekonomiskt svåra årtionden i Danmark, djupt märkta av oljekrisen. Det har satt sin prägel på Köpenhamn, eftersom få nya byggnader uppfördes under den här tiden. I stället låg fokus på att återanvända och restaurera befintliga byggnader, säger stadsarkitekten och fortsätter:
– På 1990-talet började man införa bilfria områden och rusta upp stadsmiljöer som exempelvis Ströget. Pris delades nu ut även till stadsrum och inte bara till byggnader. Runt millennieskiftet och under 2000-talet är det framför allt stora kulturbyggnader som har uppmärksammats. De gynnar inte bara Köpenhamnsborna, utan är också stora nationella investeringar, till exempel Operahuset, Skuespilhuset och Köpenhamns tunnelbana, säger hon.
Vi har nu gått in i ett nytt decennium, och det ska bli spännande att se vad som kommer att känneteckna 2020-talet.
De senaste åren har det varit ett stort fokus på hållbara byggnader, förklarar Camilla van Deurs. 2017 var det till exempel den DGNB-certifierade kontorsbyggnaden Turbinehuset som premierades. Och nu verkar det finnas ytterligare en dimension.
– I dag går utvecklingen mot fler projekt som löser problem i samhället, till exempel byggnader med fokus på klimat- och terrorskydd, hållbarhet och cirkulära material. Dessutom har många av de nominerade projekten också en social aspekt. Byggnaderna ska helst gynna sin stadsdel och inbjuda till gemenskap – och i det närmaste fungera som samlingslokaler. Det tror jag att vi kommer få se i mycket högre grad.
Vem som helst kan nominera vilket projekt som helst till Köpenhamns kommuns byggnadspris. Det är dock inte många som lever upp till kraven. Det räcker nämligen inte att byggnaden är vacker.
– Utöver den estetiska aspekten är det också viktigt att byggnadens konstruktion är robust och hållbar. Hantverket och materialen har stor betydelse. Det är den kombinationen som gör att de vinnande projekten sticker ut.
FOTO:
Camilla van Deurs (©Troels Heien)
Stadsarkitekt i Köpenhamns kommun och ordförande i juryn för byggnadspriset.
En meningsfull kombination av funktion och design. Samband mellan stadsliv och byggnader. Konst på tak och väggar.
Här på temasidan tittar Troldtekt AB med hjälp av experter närmare på begreppet arkitektonisk skönhet. Här kan du bland annat läsa hur estetiken bedöms i en WELL-certifiering för hållbart byggande.
