Koll på certifieringssystem

DGNB, LEED, BREEAM, AKTIVHAUS och PASSIVHAUS. Vad är skillnaden mellan de olika certifieringssystemen? Behöver vi så här många system?

Ta del av kunskaper och synpunkter från civilingenjör och docent Tine Steen Larsen vid Ålborgs universitet. Hon är docent på tekniska fakulteten vid Ålborg universitet i Danmark, och följer noga utvecklingen av de olika certifieringssystemen.

Troldtekt Vestas SE

Hållbarhet inom byggnadsteknik har varit i starkt fokus de senaste årtiondet, och flera internationella certifieringar har dykt upp på marknaden. Enligt Tine Steen Larsen är det konsulternas ansvar att vara så väl förtrogna med de olika systemen att de kan peka kunderna i rätt riktning.

”Självklart behövs det inte 30 olika hållbarhetscertifieringar, men däremot tycker jag att det är bra att ha system som varierar i omfattning. Förhoppningsvis kan det uppmuntra till hållbart byggande, och det är alltid bättre att några aspekter av en ny byggnad är hållbara än att inga är det”.

Certifiering beroende på fokus
Tine Steen Larsen tycker att kundens fokus och ambitionsnivå ska ligga till grund för vilken certifiering som bör väljas för ett projekt.

”Om huvudmålet är att ’bara’ spara energi, är det okej att bygga ett passivhus. Men om även den totala ägandekostnaden är en viktig faktor, blir det nödvändigt att välja ett mer omfattande system, till exempel DGNB, som omfattar social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet”, säger Tine. 

”Enligt min erfarenhet är konsulterna mycket väl insatta i de olika systemen. Men många kunder är lite för försiktiga och föredrar att göra som man alltid har gjort – kanske eftersom de har hört historier om hur dyrt det är med certifiering. Jag tror att vissa av de prisnivåer som jag har hört nämnas är väldigt överdrivna. Kostnaden för certifiering är bara en bråkdel av projektets totalkostnad, och summan bör med råge betala sig själv med tanke på att kvalitetsnivån blir mycket högre.” 

De vanligaste systemen
Det finns en handfull certifieringar som konsulter och kunder definitivt bör ha koll på eller överväga. Här är fem av de viktigaste: 

DGNB
DGNB-systemet omfattar alla viktiga aspekter av hållbart byggande – miljö, ekonomi, sociokultur och funktion, liksom teknik, processer och byggplats. De fyra första kvalitetssektionerna väger lika tungt vid certifieringen. Det innebär att DGNB-systemet är det enda som lägger lika stor vikt vid den ekonomiska aspekten och de miljömässiga kriterierna för hållbart byggande.

DGNB-systemet lanserades i Tyskland 2008.

LEED 
LEED är den amerikanska hållbarhetscertifieringen för byggnader och lanserades 1998. Certifieringen används i fler än 40 länder och är världens mest spridda certifieringssystem. En av orsakerna till systemets popularitet kan vara att det inte kräver någon specialutbildning för att certifiera enligt LEED-manualen, som säljs till alla intresserade parter.

LEED använder samma standard i alla länder och nyttjas därför ofta av företag med åtaganden i flera länder och av internationella entreprenörer.

BREEAM
BREEAM är en brittisk standard som lanserades 1990. BREEAM används i fler än 50 länder, antingen i en internationell version eller som landsspecifik standard. Sverige, Norge, Nederländerna, Spanien och Tyskland har landsspecifika varianter av BREEAM.

Till skillnad från DGNB, där även den totala ägandekostnaden är ett viktigt område, fokuserar LEED och BREEAM främst på miljö och inomhusklimat.

PASSIVHAUS
Passivhus utvecklades i Tyskland 1990. Ett passivhus har bra inomhusklimat och mycket låg energiåtgång för uppvärmning. 

”Passivhaus-systemet baseras på ett antal mycket bra principer som bör införas i andra certifieringssystem. Men ett passivhus faller inte inom ramen för vad som är en ’hållbar byggnad’, eftersom systemet har för smalt fokus på energibesparingar”, säger Tine.

AKTIVHAUS
Ett aktivhus är, i stort sett, ett passivhus utrustat med aktiva system för att producera mer energi än den som huset förbrukar. Exempel på sådana aktiva system är solceller, solpaneler och värmepumpar. Hållbarheten för de material som huset är byggt av inkluderas i den övergripande utvärderingen av byggnaden.

Läs mer om Troldtekts bidrag till LEED, DGNB och BREEAM.