SundaHus: Data är basen för materialbanker

Hälften av de byggnader där vi ska bo, arbeta och vistas år 2050 har ännu inte byggts. För att de ska kunna byggas i enlighet med den gröna omställningen måste byggbranschen sluta sluka stora mängder av råvaror från naturen och spotta ut berg av avfall.

Istället måste branschen skapa fler kretslopp, där byggmaterial kan återanvändas och uttjänt byggmaterial kan återvinnas. Och då är det absolut nödvändigt att materialen är hälsosamma och fria från skadliga kemikalier.

– Att ha gifter i ett kretslopp är som att hälla sand i ett urverk. Det vill säga att ha giftfria flöden är en av de viktiga grunderna för en cirkulär ekonomi, säger Lisa Elfström, VD på SundaHus.

SundaHus har sedan 1990 arbetat för att göra den byggda miljön hälsosammare. I Sverige och EU har företaget tagit täten i debatten om att produkter ska få materialpass – och att byggnader ska vara materialbanker.

– Vi ser byggnader som materialbanker, det vill säga ”lager” av värdefulla, högkvalitativa material som lätt kan separeras och återvinnas. Vi anser att vi med materialpass kan minska mängden avfall från byggsektorn samt öka värdet på byggnader och deras komponenter på lång sikt. Vi tror också att informationen i passen, inklusive materialens kemiska innehåll, kan skapa grunden för den cirkulära ekonomin, berättar Lisa Elfström.

Men hur ska fastighetsägarna kunna få en överblick när det är arkitekter som ritar projektet, entreprenörer som sköter byggfasen, underleverantörerna själva köper in material – och kanske ett driftsbolag som sköter driften av den färdiga byggnaden? SundaHus har lösningen på detta med webbsystemet SundaHus Miljödata.

– SundaHus gör det enkelt för alla som är involverade i byggprocessen att ta reda på om produkter uppfyller projektets specifika miljökrav och att skapa en ”loggbok” som gör att själva byggnaden kan bli en materialbank. SundaHus tror att genom att göra medvetna produktval enkla, inte kräva speciell kunskap eller mycket tid, sänker vi tröskeln för att det ska hända, förklarar Lisa Elfström.

– För att uppnå cirkulära byggnader måste vi fokusera på fastighetsägarnas behov. De är slutanvändare av den information som behövs för framtida återvinning, fortsätter hon.

I praktiken skapar byggherren vanligtvis det enskilda projektet via en licens i SundaHus Miljödata. Arkitekter, entreprenörer och andra inblandade aktörer får tillgång till det, till exempel för att lägga till produktval och produktkvantiteter på specifika platser i byggnaden. Via enkla ikoner går det också att se om en utvald produkt uppfyller projektets miljökrav, inklusive en vald hållbarhetscertifiering som exempelvis Miljöbyggnad eller BREEAM.

När en byggnad senare ska underhållas eller rivas och avfall hanteras, har ägaren fortfarande tillgång till de uppgifter som lagts in – idén om materialbanker blir alltså en realitet.

Grunden för SundaHus databas och de cirkulära principerna är aktuella uppgifter om de enskilda byggnadsmaterialen. Databasen innehåller över 45 000 produkter, indelade i fem klasser: A, B, C+, C- och D.

SundaHus har egna kemister som klassificerar produkterna enligt noggranna kriterier. Troldtekt har A-klassats, vilket är bäst och kort och gott innebär att akustikplattorna har minimal påverkan på hälsa och miljö. För A krävs bland annat en mycket låga utsläpp av flyktiga kemiska ämnen, att produkten inte innehåller farliga ämnen samt att man är helt öppen med vad produkten innehåller.

– Den underliggande informationen om produkterna är viktig för att vi ska kunna göra våra bedömningar och lägga in informationen i vårt system. I Sverige har vi sedan länge olika typer av byggvarudeklarationer som innehåller denna information. Vår roll är att strukturera, förmedla och förädla uppgifterna så att fastighetsägarna kan skapa giftfria och långsiktigt värdefulla byggnader, säger Lisa Elfström och tillägger:

– Med andra ord: Vi hjälper fastighetsägarna att skapa materialbanker istället för bara byggnader.

• SundaHus i Linköping AB grundades 1990 som ett konsultbolag för en bättre inomhusmiljö och är idag en ledande aktör på området medvetna materialval.
• Med ett webbaserat system och kvalificerad rådgivning är SundaHus en helhetslösning för att systematisera arbetet med att fasa ut farliga ämnen i en byggnads hela livscykel.
• SundaHus var en av 15 partner i det EU-finansierade projektet BAMB (Buildings As Material Banks) och ansvarade för att utveckla materialpass.