Arkitekt: Den nya designen ska visa hela sin potential

23:e apr. 2021

Karlsson Arkitekter har ritat psykiatrisjukhuset GAPS i Slagelse, som togs i drift 2015.

Ägaren och arkitekten Christian Karlsson menar att designprinciperna transparens och hierarki redan har bevisat sitt värde i en komplex vardag. Men det kräver en kulturförändring över tid innan arkitekturens möjligheter tillämpas fullt ut, säger han.

Akustiktak från Troldtekt i vårdbyggnad
Akustiktak från Troldtekt i vårdbyggnad

När man samlar flera psykiatriavdelningar i ett enda stort sjukhus måste arkitekturen nå ut brett. Vissa patienter har just lagts in med svår sjukdom, medan andra snart ska skrivas ut. Under behandlingens gång blir vissa utåtagerande, medan andra sluter sig. Och många har naturligtvis en kritisk inställning till platsen när de går in genom dörrarna.

Så är också fallet på GAPS i Slagelse, där fyra mindre behandlingshem i Region Själland sedan 2015 samlats i en byggnad på 44 000 kvadratmeter.

– Komplexiteten har varit en förutsättning. Det ligger inbyggt i hela behandlingen för återhämtning. Det vill säga att patienter går igenom en process från sjuk till frisk under sin sjukhusvistelse. I den här processen har patienterna väldigt olika reaktioner på människor och situationer, vilket är en förutsättning både på traditionella behandlingshem och i GAPS, säger Christian Karlsson, arkitekt och ägare av Karlsson Arkitekter.

Arkitektbyrån har tillsammans med Vilhelm Lauritzen Arkitekter ritat GAPS. Där klassisk psykiatri har många stängda dörrar och få synliga människor ska GAPS ha motsatsen. Därför har ambitionen varit att skapa transparens mellan rum och mellan inomhus- och utomhusmiljöer.

En annan viktig designprincip på GAPS är att det finns en hierarki i både utformning, skala och detaljrikedom som gör det möjligt för patienterna att få olika grader av stimuli och att växla mellan privata och gemensamma utrymmen beroende på var de befinner sig i sin återhämtningsprocess.

Viktigt att samla erfarenheter

De sociala konsekvenserna av transparens och hierarki på GAPS står i centrum för den doktorsavhandling som Thorben Simonsen försvarade 2020. Med över 200 timmars fältarbete har han observerat vardagen på sjukhuset och påpekar att designprinciperna innebär ett antal utmaningar. Läs om hans iakttagelser och poänger i artikeln här.

Christian Karlsson understryker att han välkomnar Thorben Simonsens doktorsavhandling. För det är viktigt med data som kan stärka erfarenheterna av läkande arkitektur – även från professioner som inte är förankrade i psykiatri eller arkitektur.

– Men jag tycker att avhandlingen fokuserar mer på de negativa reaktionerna i vardagen än på det som faktiskt fungerar bra utan att alltid skapa reaktioner från patienter och personal. Thorben Simonsen har registrerat ett antal olämpliga incidenter, men jag tror inte att de nödvändigtvis har något att göra med den mer öppna utformningen och kopplingen mellan personalens arbetsrum och patienternas uppehållsrum, säger Christian Karlsson.

– Flera av de registrerade incidenterna kan undvikas med en förändrad arbetskultur och genom att personalen använder lokalerna på GAPS mer medvetet. En del av uppdraget att utforma sjukhuset har just varit att stödja en förändrad kultur med en mer synlig närvaro på patientavdelningarna. Men det kommer att ta tid och kanske också kräver en insats från ledningen innan förändringen får genomslag i praktiken, fortsätter han.

Akustiktak från Troldtekt i vårdbyggnad

Personalen ska vara synliga aktörer

Ett av exemplen som lyfts fram av både Thorben Simonsen och Christian Karlsson är personalkontoret Dueslaget, som har glasväggar och ligger i ett gemensamt område. Det innebär att personal och patienter kan se men inte nödvändigtvis höra varandra.

– Som avhandlingen också påpekar är ljud en viktig indikator för människors upplevelse av en situation. Vi har varit medvetna om det, men också varit tvungna att följa ett antal tydliga lagstadgade krav om ljud mellan rummen. Så när personalen skrattar eller pratar allvarligt bakom en glasvägg kan det bidra till att skapa osäkerhet hos patienterna. Detta ändrar emellertid inte det faktum att vi upplever att det finns många fler fördelar än nackdelar med att skapa transparens och närhet mellan patienter och personal i den konkreta utformningen. Och så kan man ju fundera på om man inte kan lämna dörren på glänt, så att det kommer ut lite ljud, säger Christian Karlsson.

– Överlag tror jag att idén fungerar, eftersom patienterna just söker sig till området utanför Dueslaget. Patienter har på flera ställen velat ändra uppehållsrummets inredning genom att flytta dit soffor, vilket visar att patienterna vill använda det som ett sällskapsrum och matsal. Det innebär naturligtvis att personalen blir mer synlig i ett antal arbetssituationer, vilket också har varit ett tydligt mål för att skapa trygghet och säkerhet, fortsätter han.

Akustiktak från Troldtekt i vårdbyggnad

Synlighet minskar konflikter

Christian Karlsson förklarar vidare att Dueslaget inte ska användas för att dosera läkemedel (detta ska göras i särskilda läkemedelsrum i lugn och ro i enlighet med dansk standard) eller för andra särskilt känsliga situationer:

– Man har faktiskt placerat arbetsrum och mötesrum mellan patientenheterna, så att personalen kan arbeta backstage när det behövs och i övrigt samarbeta över avdelningarna. Det ligger bara så djupt i de erfarna medarbetarna att de tillhör en avdelning och inte kan lämna den avdelningen utan att svika kollegorna. Det är förståeligt, men det är ett av de områden som kräver en kulturell förändring.

Transparens gäller inte bara inne, utan även i förhållande till utemiljön. Däribland atriumgården där patienter kan vistas medan personalen från arbetsområdet har möjlighet att observera vad som händer.

– Vi tycker att det är väldigt bra att patienter kan gå ut utan att behöva ledsagas av personal. Det har lett till färre konflikter att man inte behöver be om lov eller ska ha sällskap när man vill vara ute. En del av tanken med hierarkin är att patienter kan söka kontakt med varandra ute, med en kopp kaffe eller i samband med rökning, säger Christian Karlsson.

Tiden för vistelsen spelar in

Under sina egna besök har Christian Karlsson också upplevt att hierarkin kan innebära utmaningar. Tanken om att patienter kan ha gemenskap utanför avdelningarna, till exempel i aktivitetsrum eller gym, utnyttjas inte fullt ut. Detta gäller särskilt på de områden där inläggningarna är relativt korta.

– Det finns en skillnad mellan de korta och långa inläggningarna i hur en behandling kan organiseras, och därmed i användningen av husets möjligheter. På områden med längre inläggningar, till exempel rättspsykiatrin, ser vi att behandlingen utvecklas utifrån kunskap om den enskilda patienten och att de olika faciliteterna utanför den enskilda patientavdelningen används av både patienter och personal. Och vi anser absolut att utformningen och de nya användningsmöjligheterna fungerar, vilket vi till exempel kan se genom en minskad användning av tvång på GAPS säkerhetsavdelning, säger Christian Karlsson.

– Det är en besvärlig uppgift att ta emot alla med en enda lösning när den enskilde patientens villkor förändras så avgörande genom en behandling. Tankarna om en mer läkande arkitektur, inklusive transparens och rumslig hierarki, har både fram- och baksidor. Det skulle också att vara fallet med vilken annan utformning som helst. Jag tycker att vi generellt har hittat en bra balans, och jag kan också se att flera av utformningsgreppen har blivit standard på andra ställen, fortsätter han och tillägger:

– När jag besöker GAPS ser jag människor och dialog. Det är motsatsen till de flesta andra psykiatrisjukhus, där personalen är i vaktrummen och patienterna är på sina rum. Att gå från den gamla strukturen till en ny utformning kräver en kulturförändring, och det kommer att ta flera år innan utformningsprinciperna är fullt utvecklade.

>> Läs också intervjun med Thorben Simonsen

Intervju med arkitekt Christian Karlsson från Karlsson Arkitekter

FOTO:
Ägare och arkitekt Christian Karlsson, Karlsson Arkitekter.

Akustiktak från Troldtekt i vårdbyggnad

Psykiatrisk klinik GAPS

Projekt: Psykiatrisk klinik GAPS i Slagelse, Danmark
Arkitekt: Karlsson Architects, Vilhelm Lauritzen Architects
Byggherre: Region Sjælland

Troldtekt produkter: 

Takbeklädnad: Troldtekt Plus akustikplattor
Färg: Naturträ
Struktur: Fin (1,5 mm träull)
Kantprofil: 5 mm fas och fals och not, K5-FN
Montering: Med dolt T-skensystem

>> Läs mer om GAPS i vårt referensavsnitt

TEMA: Hälsoframjande arkitektur

Ljus, luft, akustik och rummens disponering. Inte minst i psykiatrins nya byggnader används arkitektoniska grepp för att understödja behandlingen.

Här på temasidan fokuserar Troldtekt AB på visioner och praxis, möjligheter och fallgropar inom läkande arkitektur.

Akustiktak från Troldtekt i vårdbyggnad