Doktorsavhandling: Läkande arkitektur sätts på prov i praktiken

23:e apr. 2021

När arkitektoniska visioner möter psykiatrins verklighet kan det orsaka friktion hos patienter och personal. Det är Thorben Simonsens slutsats i sin doktorsavhandling från Copenhagen Business School.

Genom intervjuer och mer än 200 timmars fältarbete har han undersökt vilken betydelse utformningsprinciperna har för transparens och hierarki på det prisbelönta psykiatrisjukhuset GAPS i Slagelse.

Akustiktak från Troldtekt i vårdbyggnad
Akustiktak från Troldtekt i vårdbyggnad

GAPS i Slagelse är en helt unik byggnad. Därför hade arkitekterna inte heller många platser att gå till när de sökte inspiration till framtidens psykiatri. Resultatet har blivit ett visionärt psykiatrisjukhus som fått stor internationell uppmärksamhet sedan invigningen 2015. En MIPIM Award 2017 för Best Healthcare Development är bara en av de utmärkelser GAPS har fått.

Läkande utformningsprinciper har varit arkitekturens fokuspunkt. I artikeln, som du kan läsa via länken här, berättar Christian Karlsson från Karlsson Arkitekter hur kombinationen av dagsljus och avancerad konstgjord belysning spelar en viktig roll i behandlingen. Dessutom har transparens (genom användning av glasväggar) och hierarki (i form av växlingar mellan personliga och gemensamma utrymmen) varit ett grundläggande grepp i arkitekturen.

Men hur fungerar egentligen transparensen och hierarkin i vardagen för patienter och personal? Doktoranden Thorben Simonsen bestämde sig för att gå till botten med detta. I februari 2020 försvarade han sin avhandling, som – med hans egna ord – ”inte nödvändigtvis har väckt entusiasm, men istället en hel del intresse” i arkitekturkretsar.

Obalans med komplex verklighet

Anledningen till intresset är att Thorben Simonsen pekar på en obalans mellan utformningsprinciperna å ena sidan och sjukhusets sociala verklighet å andra sidan. Efter mer än 200 timmars fältarbete på GAPS samt en rad intervjuer kom han till sin slutsats.

– Man föreställde sig vissa saker om arkitekturens funktion på förhand, som sedan visade sig inte kunde leva upp till den komplexa verklighet som råder inom psykiatrin, säger Thorben Simonsen och tillägger:

– Även om jag ”bara” gjort djupgående studier av förhållandena på två allmänpsykiatriska avdelningar på GAPS, är det ändå min slutsats att det i flera toppmoderna psykiatribyggnader finns generella utmaningar med att få vissa av de läkande principerna att fungera i verkligheten.

Ljudmiljön är avgörande

På GAPS har man valt robusta material som tegel, trä, betong och Troldtekt akustikplattor i cementbunden träull.

Thorben Simonsen påpekar att materialval, inklusive deras betydelse för ljus, ljud och akustik, generellt spelar en viktig roll i en läkande arkitektur.

– Ljud och akustik är väldigt viktiga eftersom forskningen visar att personalen på ett psykiatrisjukhus faktiskt använder hörseln lika mycket som synen för att orientera sig. Dessutom kan det bli ganska högljutt på många ställen, så det är viktigt att reglera akustiken, säger han.

Men åter till avhandlingens huvudfokus. Thorben Simonsen har studerat de praktiska konsekvenserna av framför allt två principer som spelade en avgörande roll när GAPS låg på ritbordet:

  • Transparens, som handlar om att använda glasväggar för att skapa en visuell koppling mellan rum – och mellan patienter och personal. Glas skapar också ett sammanhang mellan inomhusutrymmena och utemiljön.
  • Hierarki, som både inomhus och utomhus syftar till att erbjuda patienterna olika grader av stimuli beroende på hur de mår och hur långt de kommit i sin återhämtningsprocess. Arkitekternas princip på GAPS är att hierarkin till exempel sträcker sig från patientrum till nära uppehållsrum till gemensamma aktivitetsområden med möjlighet till motion.
Psykiatrisk klinik GAPS i Slagelse, Danmark | Troldtekt

Personalen saknar rum ”backstage”

Thorben Simonsen säger så här om transparensen:

– Utmaningarna märks tydligast runt Dueslaget, som är ett transparent personalkontor som ser ut som en glaskub. Där kan personalen dra sig tillbaka men ändå se vad som händer bland patienterna. Tanken var att det skulle ge psykiatripatienterna en trygghet, men istället har det visat sig att patienterna ofta känner sig otrygga eller åtminstone osäkra på vad som händer. Det handlar om osäkerhet: ”Varför står personalen och skrattar nu? Vad skriver de på datorn? Är det mig eller någon annan patient de gör i ordning en spruta till?”

– För personalen innebär transparensen att de hela tiden måste framstå som professionella och till exempel inte skratta. Samtidigt måste de ofta förhandla med patienter och motivera varför de tillbringar tid inne på kontoret. Förhoppningen var att transparensen skulle bidra till relationer men ofta blir det istället transaktioner mellan patienter och personal. Det vore bra om personalen i vissa fall kunde dra sig tillbaka ”backstage” i mer slutna utrymmen.

Thorben Simonsen medger att vissa patienter är nöjda med transparensen eftersom de inte behöver fundera över var deras kontaktperson befinner sig.

Akustiktak från Troldtekt i vårdbyggnad

Hierarki orsakar social oro

Hierarkiprincipen är ett annat fokusområde i Thorben Simonsens doktorsavhandling. Tanken med hierarki är att den ska stötta patienternas återgång till samhället utanför. Den är tänkt att avspegla en återhämtningsprocess där patienten gradvis kan gå från sitt skyddade patientrum till de halvoffentliga korridorerna och sedan till de större sällskapsrummen.

– I praktiken har patienterna emellertid svårt att skilja mellan de olika rummen och vilka sociala beteenden som hör hemma var, säger Thorben Simonsen och ger konkreta exempel:

– Strax utanför Dueslaget finns ett allrum där man kan äta, dricka kaffe eller spela spel. Men om en patient till exempel börjar prata om sin medicindos hör det inte hemma där. Den öppna och transparenta arkitekturen kan därmed göra det svårare att avkoda vad man får göra var. Vilket beteende som är lämpligt i vilket rum lämnas i hög grad till personalen att bestämma, och konsekvensen är att hierarkin mellan ”vi och de” förstärks, trots att arkitekturens ambition är att bryta ner den.

– Ett annat exempel är patientrummen, som i praktiken inte bara används som patientens personliga utrymme. De används också för avskärmning och isolering när problem uppstår. Som sådant är det inget fel med det. Men personalens ingripande förändrar rummets funktion i grunden, från personligt utrymme till institutionellt utrymme, och därmed går kontrollen över rummet också från patienten till personalen. Föreställningen om en rumslig hierarki som patienterna gradvis går igenom i förhållande till sin återhämtningsprocess är därför inte oproblematisk.

– Och så har vi atriumgården, som var tänkt som ett läkande uterum, men i praktiken har blivit ett rökrum. Det som är överraskande är att gården, där patienterna är fullt synliga för personalen, ändå fungerar som ett skyddat utrymme där patienterna pratar förtroligt med varandra eftersom personalen inte kan höra dem.

Viktigt att samla erfarenheter

För Thorben Simonsen har det varit särskilt viktigt att undersöka fallgroparna med läkande arkitektur med stor noggrannhet. Den erfarenhetsbaserade kunskapen på detta område är begränsad.

– Jag är inte arkitekt, därför har jag inte alla lösningar på de här utmaningarna. Mitt jobb har varit att se hur patienter och personal agerar i praktiken. Och det är viktigt att samla de praktiska erfarenheterna, eftersom läkande arkitektur är ett relativt nytt koncept utan en fast definition, säger han och fortsätter:

– Alla är överens om att begreppet läkande arkitektur låter bra. Jag anser dock att sambandet mellan arkitektoniska egenskaper och den läkande effekten har tydliga begränsningar. Det är faktiskt viktigare för hälsoeffekterna hur rummen används i verkligheten, då man både ska ta hänsyn till personalen och patientgrupper med mycket olika behov.

>> Läs även intervjun med arkitekt Christian Karlsson

Intervju med Thorben Simonsen, doktorsavhandling från Copenhagen Business School

FOTO:
Thorben Simonsen, doktorsavhandling från Copenhagen Business School.

Akustiktak från Troldtekt i vårdbyggnad

Psykiatrisk klinik GAPS

Projekt: Psykiatrisk klinik GAPS i Slagelse, Danmark
Arkitekt: Karlsson Architects, Vilhelm Lauritzen Architects
Byggherre: Region Sjælland

Troldtekt produkter: 

Takbeklädnad: Troldtekt Plus akustikplattor
Färg: Naturträ
Struktur: Fin (1,5 mm träull)
Kantprofil: 5 mm fas och fals och not, K5-FN
Montering: Med dolt T-skensystem

>> Läs mer om GAPS i vårt referensavsnitt

TEMA: Hälsoframjande arkitektur

Ljus, luft, akustik och rummens disponering. Inte minst i psykiatrins nya byggnader används arkitektoniska grepp för att understödja behandlingen.

Här på temasidan fokuserar Troldtekt AB på visioner och praxis, möjligheter och fallgropar inom läkande arkitektur.

Akustiktak från Troldtekt i vårdbyggnad