Framtidens byggnader måste gå att ta isär

Byggbranschen måste övergå från ett linjärt till ett cirkulärt tänkesätt, där fler material återvinns på högsta möjliga värdenivå. Det säger Kasper Guldager Jensen, grundare av GXN och medlem i den danska regeringens rådgivande organ för cirkulär ekonomi.

För att lyckas med detta krävs bland annat en ny estetisk strategi och cirkulära byggregler som gör det möjligt att ta tillvara och återanvända byggmaterial från befintliga byggnader.

 

 

 

 

 

 

Artikel_Kasper_Guldager

Vi måste ompröva vår inställning till återanvändning och återvinning, om vi vill få ut så mycket som möjligt av de resurser som förbrukas vid tillverkning av byggmaterial. Detta skulle till exempel kunna ske genom att bevara byggnadsmaterialen i stället för att kassera dem, säger Kasper Guldager Jensen. Han har grundat 3XN arkitekters innovationssällskap, GXN, som har specialiserat sig på att utveckla och implementera hållbara lösningar för arkitektur och design. Han är också en av medlemmarna i regeringens rådgivande organ för cirkulär ekonomi.

 – Det ger mer värde att byta ut och återanvända material på komponentnivå, i stället för att återvinna genom att smälta ner materialen. Men det kräver att vi har ett starkare fokus på delsystem och monteringsmetoder, så att byggnaderna i högre grad utformas för isärtagning, säger Kasper.

Små cirklar
Det cirkulära tillvägagångssätt som Kasper talar om, beskrivs i ”fjärilsmodellen” från Ellen MacArthur Foundation. Modellen illustrerar hur man kan optimera resursförbrukningen genom att rita konstruktioner med starkare inriktning på återanvändning och återdistribution. Produkter och komponenter ska kunna cirkulera så länge som det överhuvudtaget är möjligt, och fokuset ska vara att bevara värdet snarare än att återvinna så stora volymer som möjligt.

– De minsta cirklarna i modellen är de allra viktigaste, och har fokus på reparationer och underhåll. Enligt modellen är det eftersträvansvärt att hålla cirkeln så liten som möjligt. Det är bättre att hålla materialet i bruk än att byta ut det. Och det är bättre att återanvända en hel komponent än att dela sönder eller smälta ner den, säger Kasper Guldager Jensen.

Illustration:
"Fjärilsmodellen"
från Ellen MacArthur Foundation

Troldtekt, Butterfly diagram

Cirkulära byggregler
De här tankegångarna genomsyrar de 27 rekommendationer som Kasper och hans medarbetare i regeringens rådgivningsorgan presenterade för regeringen den 7 juni 2017. En av rekommendationerna är att upprätta cirkulära byggregler, där det vid nybyggnation ställs krav på att informera om de ingående materialen och möjligheterna att återanvända dem. Parallellt bör man också utveckla ett standardiserat ”byggnadspass” med en fritt tillgänglig förteckning över byggnadens material.

– När en byggnad är uttjänt och måste rivas, går stora värden förlorade om vi inte känner till vilka material och eventuellt problematiska ämnen som ingår. Vi måste bli bättre på att skapa överblick över byggnadernas innehåll, så att vi kan skapa materialbanker för återanvändning av byggnadskomponenter, säger Kasper Guldager Jensen.

Färre silikonfogar
För att förverkliga visionen om byggnader som kan demonteras till sorterbara delkomponenter, måste man begränsa användningen av silikon, lim och fogmassor. I stället måste man använda fler bultar och andra mekaniska förband som är mer synliga. Det här innebär att arkitekterna som ritar framtidens hållbara byggnader måste börja anamma en mer cirkulär estetik.

– Arkitekterna måste kunna rita byggnader som är både snygga och hållbara. Och så måste kunskaper om material och konstruktion överföras mellan olika branscher, till exempel så att arkitekterna känner till hur rivningsföretag och fastighetsförvaltare arbetar. Det här är både sunt förnuft och god ekonomi, eftersom det skapar ett sug efter nya produkter och verksamhetsmodeller, säger Kasper.

– Här är det intressant att se hur företag som Troldtekt redan arbetar strategiskt med att ha kontroll över material, kemi och montering. 

FAKTA: Rådgivande organ för cirkulär ekonomi

  • Regeringens rådgivande organ för cirkulär ekonomi bildades i oktober 2016 och består av 12 näringslivsledare.
  • Det rådgivande organets uppgift är att arbeta fram rekommendationer för hur danskt näringslivs omställning till en cirkulär ekonomi ska stödjas på bästa sätt.
  • Arbetet har resulterat i 27 rekommendationer som överlämnades till miljö- och livsmedelsminister Esben Lunde Larsen och näringsminister Brian Mikkelsen den 7 juni 2017.
  • Rekommendationerna omfattas av en ”följ- eller förklara-klausul”. Det innebär att regeringen antingen måste följa rekommendationerna eller förklara varför det inte görs.