Michael Braungart: Byggnader ska göra livet bättre

Alltför ofta blir hållbarhet en fråga om att hantera skuldkänslor och minimera skadorna på miljön, säger professor Michael Braungart, en av grundarna av Cradle-to-Cradle-designkonceptet.

Istället borde vi bygga hus som stöder och förbättrar livet och lämnar ett positivt avtryck. För att åstadkomma det måste byggnaderna bli mer flexibla och utformade som tjänster.

 

 

 

 

 

 

 

 

Michael Baumgart

Runt om i världen känner städer, företag och länder stolthet över att bli mer hållbara och koldioxidneutrala. Men enligt en världens ledande miljötänkare, professor Michael Braungart ska inte noll koldioxidutsläpp ses som ett mål i sig. Istället borde målet vara att lämna positiva avtryck.    

 – När vi pratar om hållbarhet intar vi en moralisk hållning, där hållbarhet handlar om att hantera skuldkänslor. Folk tror att de värnar om miljön genom att vara mindre dåliga. Hållbarhet definieras som att uppfylla behoven hos dagens generation utan att kompromissa med framtida generationers behov. Du säger inte ”jag vill inte kompromissa med mina barns behov”. Du vill göra saker och ting bättre för dem, säger Michael Braungart.

En stad som en skog
Michael Braungart demonstrerade de här tankegångarna när han och hans kollegor från Environmental Protection Encouragement Agency (EPEA) medverkade i den 15:e Biennale di Venezia 2016. Under titeln ”A building like a tree, a city like a forest” presenterade Michael Braungart och hans team sin version av hur byggnader kan transformeras så att de kan rena luft och vatten och stöda den biologiska mångfalden och ekosystemen.

– Har du någonsin sett ett träd med noll utsläpp? Träd är inte neutrala, de lämnar ett positivt avtryck. Idag genererar byggnader två tredjedelar av allt avfall och en tredjedel av föroreningarna i kvinnors bröstmjölk är kemikalier från byggindustrin, som flamskyddsmedel. Så vi måste rita byggnader som inte är giftiga utan som kan upprätthålla liv och ge skydd åt en mångfald av arter”, säger Michal Braungart och fortsätter:

– Detta går bortom hållbarhet. Det är också relevant när vi pratar om skönhet, kvalitet och innovation. En byggnad som gör mig olycklig och sjuk är inte vacker eller av god kvalitet.

Byggnader som tjänster
För att lyckas med detta måste vi bli bättre på att använda naturmaterial i rätt kontext och definiera användningsperioderna för allt material så att byggnaderna kan bli materialbanker.

– Byggnaderna måste vara mycket mer flexibla och utformade som tjänster. Du måste inte äga en dörr eller ett fönster, du måste använda dem. Så vi måste utforma komponenterna så att de kan tillhandahålla den service som behövs och sedan monteras ned – och materialet kan återanvändas. Och vi måste använda hälsosamma, naturliga material, annars skapar vi ett avfallsproblem senare, säger Michael Braungart.  

Om professor Michael Braungart

  • Professor Michael Braungart (född 1958) är grundade och vetenskaplig vd för EPEA Internationale Umweltforschung GmbH, ett internationellt miljöforsknings- och konsultinstitut med huvudkontor i Hamburg.
  • Han har en utbildning inom kemi och processteknik och på 1980-talet arbetade han för Greenpeace och hjälpte till att bilda kemiavdelningen inom Greenpeace International, som han tog över 1985.
  • Michael Braungart har tillsammans med William McDonough skrivit ”Cradle to Cradle: Remaking the Way We Make Things” (2002), ”The Next Industrial Revolution: The Cradle-to-Cradle-Community” (2008) och ”Upcycle” (2013).