Talförståelighet och talförståelsesmål

  • Termen taluppfattbarhet anger i procent hur många ord som korrekt uppfattas av lyssnare i ett rum när en artikulerad talare läser en text – antingen direkt eller via ett ljudsystem.
  • Med metoden Speech Transmission Index (STI) är det möjligt att använda en speciell apparat för att mäta hur bra taluppfattbarheten är i ett rum. Resultatet ligger mellan 0 (0 %) och 1 (100 %). En typisk krav för ett rum är ett STI-värde över 0,6.
  • STIPA är en variant som är speciellt utformad för att mäta ett ljudsystem. Mätningen sker genom att skicka ut en särskild ljudsignal genom ljudsystemet och använda en särskilt anpassad ljudmätare. Ett STIPA-värde över 0,6 innebär att ljudanläggningen har en tillfredsställande ljudkvalitet.
       

Introduktion till taluppfattbarhet och mål för taluppfattbarhet

I detta avsnitt införs begreppet taluppfattbarhet som visar hur väl vi uppfattar det talade ordet i ett visst rum. Detta är en viktig kvalitetsfaktor – inte minst i rum som är avsedda för kommunikation. Dessutom introducerar avsnittet mätmetoder som kan säkerställa god taluppfattbarhet, särskilt i situationer där det finns ett ljudsystem i kedjan mellan talare och lyssnare.

Det är viktigt hur väl vi uppfattar det talade ordet i ett visst rum. Inte minst i rum avsedda för kommunikation som t.ex. hörsalar och teatrar – eller till och med järnvägsstationer.

I akustiktermer anger taluppfattbarhet hur väl tal uppfattas i ett rum – antingen direkt i rummet med en högtalare och ett antal lyssnare, eller via ett ljudsystem med en mikrofon, förstärkare och högtalare. Traditionellt har taluppfattbarhet helt enkelt mätts genom att räkna hur många ord lyssnare har uppfattat korrekt i en text som läses högt av en artikulerad talare i rummet i fråga. Om lyssnarna till exempel uppfattar 60 % av orden korrekt, är taluppfattbarheten 60 % eller 0,6. Taluppfattbarhet som begrepp skapades i telefonins barndom på 1920-talet i syfte att fastställa ett mål för telefonkvalitet. Det är inte svårt att föreställa sig att denna process kan vara mycket tidskrävande, och därför har stora ansträngningar gjorts under årens lopp för att beräkna eller direkt mäta taluppfattbarheten i en given situation, både i ett verkligt rum som en föreläsningssal, eller via ett PA-system, t.ex. på en järnvägsstation.

Idag finns det flera metoder för att mäta taluppfattbarhet, men den metod som nu betraktas som standardmetoden är det så kallade talöverföringsindex (Speech Transmission Index, STI). STI är en objektiv mätnings- och beräkningsmetod som innehåller ett antal parametrar för det faktiska utrymmet, enligt vilka det är möjligt att beräkna den taluppfattbarhet som kan uppnås under de givna omständigheterna.

Likaså låter STI kunder ställa krav på taluppfattbarhet i till exempel ett klassrum, vilket säkerställer att kvaliteten i detta avseende är tillfredsställande när projektet är avslutat. STI mäts med hjälp av speciella kalibrerade enheter och det uppmätta värdet kan jämföras direkt med de angivna kraven. STI-värdet ligger mellan 0 och 1 (eller mellan 0 och 100 %), där 0 indikerar fullständigt oacceptabel och dålig taluppfattbarhet, medan 1 anger perfekta förhållanden. Kravet för STI-värdet kommer att bero på de faktiska förhållandena, men det typiska kravet för taluppfattning kommer vanligtvis att vara ett STI-värde högre än 0,6. Detta kommer normalt att säkerställa en tillfredsställande taluppfattbarhet.

Figur 17: Taluppfattbarhet som en funktion av STI, Speech Transmission Index


Metoden kan också användas i de fall där det finns ett PA-system i ”kedjan” mellan talare och lyssnare. I denna situation betyder taluppfattbarheten den totala effekten av rummet och ljudsystemet. En mycket bra ljudanläggning är således ingen garanti för bra taluppfattbarhet om rummet har en lång efterklangstid och lyssnaren sitter långt från högtalaren. Här kan man ställa krav på taluppfattbarhet, till exempel i form av ett STI-värde för hela kedjan omfattande PA-system och rum. Det är sedan systemleverantören eller ljuddesignern som har ansvaret för att säkerställa att kraven uppfylls för det slutliga systemet i rummet i fråga. På detta sätt kan kunden se till att den slutliga lösningen är tillfredsställande och funktionell. En erfaren ljuddesigner kan använda beräkningarna för att se till att systemet har en rimlig chans att leverera de nödvändiga resultaten i det aktuella rummet. Det kan vara så att rummets akustik är olämpligt för

Troldtekt at Holmen Art School

Foto: Samtidigt som karaktären för de befintliga byggnaderna skulle respekteras, skulle också de akustiska kraven beaktas vid renoveringen av Danish National School of Performing Arts, the Royal Danish Academy of Fine Arts Schools of Architecture, Design and Conservation, the Rhythmic Music Conservatory och the National Film School på Holmen i centrala Köpenhamn.

Ett PA-system skulle installeras men först måste ansträngningar göras för att förbättra akustiken eftersom ett PA-system inte kan rätta till dålig akustik.  Om man installerar en ljudanläggning (PA-system) i ett rum finns det en förenklad metod att mäta taluppfattbarheten – STIPA. Med STIPA används en speciell mätsignal som körs genom ljudsystemet.  Genom att använda en speciell ljudmätare är det möjligt att mäta STIPA-värdet för det kompletta systemet och utrymmet. En STIPA-värde över 0,6 indikerar ett bra system. Det bör också nämnas att andra taluppfattbarhetsåtgärder har använts genom åren, till exempel AI (Articulation Index), ALCONS (Articulation Loss of Consonants) och RASTI (Rapid Speed Transmission Index), som idag alla anses vara inaktuella.   

>> Läs också nästa avsnitt med en akustik ordlista