Dåtid och nutid på Gasverket

Gasverket Hus 8 i Stockholm har genomgått en totalrenovering. Arkitektbyrån Strategisk Arkitektur ligger bakom utformningen av det gamla reningshuset, där Berghs School of Communication nu håller till. De historiska lokalerna har inretts med olika varianter av Troldtekts akustiklösningar.

Photo: Bara Bild

Hus 8 är en del av Stockholms Gasverk och användes tidigare för rening av kolgas. I processen frigjordes flera giftiga ämnen, och hela området har därför stått tomt i flera decennier. Men inte nu längre. Stockholms kommun vill nämligen gjuta nytt liv i det gamla gasverksområdet, och renoveringen av Hus 8 är en del i ett större stadsutvecklingsprojekt.

Bakom ombyggnationen av Hus 8 ligger arkitektbyrån Strategisk Arkitektur och teamet har bestått av Göran Ekeroth, Kerstin Heijde, Peter Morander och Jacob Star.

– Renoveringen framhäver byggnadens befintliga material och kvaliteter. De nya byggnadselementen kompletterar de befintliga på ett tydligt sätt. Den tillbyggda huvudentrén, de moderna installationerna, ett bättre inomhusklimat och den stora, öppna planlösningen skapar flexibilitet och gör det möjligt att använda byggnaden för flera olika kreativa verksamheter. Genom de många uppdateringarna får huset nytt liv och kommer att kunna användas under lång tid framöver.

I och med renoveringen uppfyller Hus 8 nu även kraven för Guld enligt hållbarhetscertifieringen Miljöbyggnad, som fokuserar på bland annat inomhusklimat. Dessutom har Gasverket Hus 8 tilldelats Stockholms Byggmästareförenings ROT-pris 2021, ett pris som varje år delas ut till ett renoveringsprojekt i Stockholm som utmärker sig genom att bevara byggnadens ursprungliga stil och är långsiktigt hållbart.

Nytt och värt att bevara 

Idag inhyser Gasverket Hus 8 Berghs School of Communication. Mycket har dock hänt innan lärare och elever kunde flytta in.

Innan renoveringsarbetet kunde sätta igång måste byggnaden saneras från kemikalier och miljöfarligt avfall. Det var dock inte den enda utmaningen, förklarar Kerstin Heijde, som har ansvarat för projektet.

– När vårt uppdrag startade hade vi i stort sett ett tomt skal att förhålla oss till. Samtidigt hade Stadsmuseet klassat byggnaden som mycket skyddsvärd, vilket begränsade vad vi kunde göra på flera olika sätt, både invändigt och utvändigt. Enligt detaljplanen skulle en del av entréplanet dessutom vara tillgänglig för allmänheten.

Ytterväggar, fönster, gångbroar m.m. har därför behandlats varsamt för att byggnadens kulturhistoriska värde ska bevaras. 

– Att samarbetet med byggnadsantikvarien och andra parter har fungerat bra har varit väldigt viktigt. Målet var att skapa en modern byggnad med nutidens standard i fråga om inomhusklimat, tillgänglighet, brandsäkerhet och energiförbrukning. Detta skulle balanseras mot de byggnadsantikvariska värdena och skyddsklassificeringen till en helhet som både bevarar det befintliga och ger byggnaden en långsiktig framtid.

Troldtekt binder samman dåtid och nutid

Förhållandet mellan nytt och befintligt har varit centralt, förklarar Jacob Star, som också ingick i teamet:

– De nya inslagen måste vara tydliga så att de inte kan förväxlas med det befintliga. Med andra ord får de nya byggnadselementen inte ha en alltför historisk stil. Samtidigt måste de underordna sig den befintliga byggnaden och resultera i en sammanhängande helhet.

För att väva samman nytt och gammalt och skapa en bra akustik i den stora och höga lokalen valde arkitekterna Troldtekts akustikplattor.

På 700 kvadratmeter har svart-, vit- och gråmålade akustikplattor från Troldtekt monterats samt specialtillverkade Troldtekt-plattor i naturträ med frästa spår som får dem att se ut som avlånga plankor.

– Vi tycker att Troldtekts akustikplattor passar bra till byggnadens industriella stil. Det känns naturligt att använda ett cementbaserat material med obearbetat utseende. På hemsidan hittade vi mycket inspiration, och Troldtekts projektkonsulter hjälpte oss att hitta rätt utförande, bland annat genom att visa exempel på olika designalternativ, säger Kerstin Heijde.