Bra akustik med Troldtekt®

En viktig del av ett bra och hälsosamt inomhusklimat är effektiv ljudabsorption. Det är en viktig faktor i skolor, daghem, idrottsanläggningar och arbetsplatser där ljudnivån kan vara avsevärd.

En hög ljudnivå under kort eller lång tid kan påverka välbefinnandet för dem som använder anläggningarna och leda till hälsobesvär. I värsta fall kan det leda till permanenta hörselskador.

Troldtekt är känt – och välrenommerat – för sina enastående ljudabsorberande egenskaper som dämpar buller och skapar bra akustik i alla lokaler.

Nedan hittar du några av de viktigaste begreppen inom området akustik.

Bra akustik i ett rum är en förutsättning för ett bra inomhusklimat. Om akustiken är dålig blir ljudet buller och man kan inte höra vad som sägs. Bra akustik är viktigt för allas känsla av välbefinnande, hemma, på arbetet, i skolan, på universitet eller vid poolen, på bio eller teater. Med andra ord i alla rum där människor tillbringar tid tillsammans. Lär dig om de viktigaste begreppen inom rumsakustik.

Ljud och oljud

Normalt skiljer man på ljud och buller.

Ljud är luftburna kompressionsvågor. Normalt skiljer man på ljud och buller. Behagliga, ordnade ljudvågor kallar vi för ljud, medan kaotiska, störande ljudvågor kategoriseras som buller.

Vetenskapligt sett definieras ljudet på följande sätt:

”Elastiska molekylära svängningar i luft eller andra medier som skapar en kedjereaktion genom att sätta intilliggande partiklar i rörelse. Ljudet sprider sig sedan med en viss hastighet, som är specifik för det aktuella mediet.”

Frekvens

Frekvensen är det antal gånger som ljudvågen svänger per sekund. Frekvensen mäts i Hertz (Hz). 100 Hz motsvarar 100 svängningar per sekund. Basljud har låg frekvens och diskantljud har hög frekvens.

Frekvensen mäts i Hertz (Hz):

1 Hz = 1 svängning per sekund.

De lågfrekventa basljuden har långa, mjuka ljudvågor med några svängningar per sekund, medan ett diskantljud har många svängningar per sekund.

Lågfrekvent basljud Högfrekvent diskantljud

Till exempel är våglängden i luft för en ljudvåg med en frekvens på 20 Hz 17 m, medan våglängden för en högfrekvent ljudvåg med en frekvens på 20 kHz är endast 1,7 cm.

Detta betyder att ljudvågens längd är omvänt proportionell mot frekvensen.

Ljudtryck

Ljudets styrka beskrivs av enheten decibel (dB). Ju högre ljudtryck, desto högre decibelvärde.

Om olika mätningar av ljudtrycket ska vara jämförbara, måste de utföras vid samma avstånd från ljudkällan.

Efterklangstid

Efterklangstiden är den tid, mätt i sekunder, som går från det att en ljudkälla upphör tills ljudet dör ut. Det är karaktären och de akustiska egenskaperna hos de omgivande ytorna som bestämmer hur ljudvågorna beter sig och fortplantas.

När en ljudvåg träffar ett hinder skapas en efterklang. Om ytan är hård och jämn kommer ljudvågen att återkastas direkt, medan en mjuk och ojämn yta absorberar en del av ljudvågorna och fördröjer eller dämpar efterklangen.

Normalt är en lång efterklangstid inte önskvärd eftersom ekoeffekten av de första ljudvågorna blandas med de efterföljande ljudvågorna. Resultatet är en bullrig och resonansrik ljudbild där det är svårt att urskilja enskilda ljud.

Med en kort efterklangstiden blir ljudbilden mer exakt och skarp, och taluppfattbarheten förbättras väsentligt.

Ljudabsorption

Kort efterklangstid kan man skapa genom att använda material som är bra på att absorbera ljud. Ett materials absorptionsförmåga beskrivs av dess ”absorptionskoefficient” – som betecknas med den grekiska bokstaven a (alfa).

Hårda och styva material med en slät yta har ofta ett lågt Ijudabsorptionsvärde, medan material med en mjuk, ojämn eller porös yta typiskt har ett högt ljudabsorptionsvärde.

Ju större del av rumsytan som täcks av ett ljudabsorberande material, desto kortare blir efterklangstiden i rummet. Därför är det viktigt att välja ett material med ett högt Ijudabsorptionsvärde för stora ytor.

På detta sätt är det möjligt att reglera och minska efterklangstiden för att uppnå en god akustisk miljö med en tydlig ljudbild.

Taket är vanligtvis den enklaste ytan att reglera akustiskt eftersom det är både stort och lätt tillgängligt.

Taluppfattbarhet

Taluppfattbarhet i ett rum beror på efterklangstiden och bakgrundsljudet.

I ett rum med lång efterklangstid, dör ljudet av uttalade ord inte ut innan de efterföljande orden når åhörarna. Resultatet är dålig taluppfattbarhet, som innebär att det är svårt för åhörarna att uppfatta vad som sägs.

Om ljudet absorberas blir efterklangstiden kort och akustiken bra, vilket resulterar i bra taluppfattbarhet.

Bakgrundsljudets inverkan på välbefinnandet

En rapport från det danska forskningscentret för arbetsmiljö fann att lärare som undervisar i skolor med dålig akustik är mindre nöjda med sitt jobb än lärare på skolor med bra akustik. Lång efterklangstid är den faktor som främst påverkar lärarnas missnöje enligt forskningsstudien. Lång efterklang är en välkänd orsak till bullriga, akustiskt kaotiska miljöer.

I studien deltog 107 lärare från tio skolor i Köpenhamn, och önskan att byta jobb var sex gånger större bland de lärare som undervisade i lokaler med lång efterklangstid. Om ljudnivån var hög under minst en fjärdedel av arbetstiden, sänktes lärarnas motivation och de upplevde större trötthet.

Dålig akustik påverkade även lärarnas uppfattning om klassen. I miljöer med lång efterklangstid uppfattade lärarna det sociala klimatet i klassen som mer konkurrensmässigt och aggressivt och mindre avslappnat och behagligt.