Materialexperten: Data är nyckeln till cirkulärt byggande

Allt fler byggnader konstrueras för att kunna monteras isär när de inte används längre. Det kräver transparens kring byggmaterialen – vilket är bakgrunden till materialpasset som lanserades i januari 2023. Läs en intervju med Martha Lewis, materialchef på Henning Larsen.

Det är inte många danska arkitekter som kan skryta med att de varit med när en erkänd byggnadscertifiering såg dagens ljus. Men det kan Martha Lewis, materialchef på Henning Larsen. Hon var med när arkitektbyrån 2008 fick i uppdrag att rita det tyska mediehuset Der Spiegels nya huvudkontor i HafenCity i Hamburg.

– Ambitionerna var väldigt höga när gäller hållbarhet, och man utvecklade ett nytt certifieringssystem specifikt för HafenCity. Det här var så att säga betaversionen av DGNB. Erfarenheter av certifierade projekt i HafenCity ledde till justeringar av systemet som 2010 blev DGNB, förklarar hon.

I projektet användes bland annat utvärderingskriterier för allergivänlighet och begränsningar av oönskade ämnen, vilket på den tiden var nytt för Martha Lewis:

– Det var väldigt intressant. Designar man utan avsatser eller fönsterbrädor som kan samla damm? Väljer man material som inte ger upphov till damm? Vi uteslöt till exempel radiatorer för att minimera ställen där damm kunde samlas, berättar hon.

Ett annat kriterium i HafenCity-projektet var att materialen skulle vara fria från så kallade halogener (till exempel klor, fluor och brom).

– Det innebar att vi var tvungna att genomföra produktscreening av byggmaterialen. Vi tittade till exempel på förekomsten av halogener i golvprodukter, kablar, eluttag, plastlister och flamskyddsmedel, säger hon, och tillägger att hon lärde sig en hel del av de tyska ingenjörerna som låg långt fram när det gäller screening av material.

FOTO: Martha Lewis, arkitekt och Head of Materials på Henning Larsen Architects.

Från certifieringar till kvantsprång

Sedan dess har byggnadscertifieringar som DGNB, LEED, WELL och BREEAM blivit allt vanligare – inte minst i de nordeuropeiska länderna. Men den nödvändiga omställningen inom byggbranschen kräver mer än bara byggnadscertifieringar, enligt Martha Lewis.

– I en certifierad byggnad gör vi allt lite bättre än vad man skulle gjort i en traditionell byggnad. Och det är positivt. Men vi tar inte det kvantsprång som krävs i förhållande till sättet vi bygger på, materialen vi väljer eller vår inställning till design. Det krävs mer än så för att hantera den klimat-, kemikalie- och resurskris vi står inför, säger hon.

Martha Lewis har själv påvisat brister i de nuvarande certifieringssystemen, till exempel när det gäller fokus på materialhälsa.

2019 gjorde hon en undersökning i de fem nordiska länderna, där hon tittade på hur certifieringssystemen kartlägger problematiska ämnen i förhållande till de farliga ämnen som faktiskt används inom byggbranschen i dessa länder.

– Slutsatsen är att våra certifieringssystem ofta brister inom detta område. De har ingen effektiv screening av problematiska ämnen och släpper igenom farliga ämnen. Faktum är att inspektörerna som utför screeningen inte ens uppmanas att söka efter ämnen som i stor utsträckning används i de aktuella länderna, säger hon.

DNGB kartlägger till exempel inte det cancerframkallande ämnet formaldehyd, trots att det 2017 användes över 9 000 ton av detta ämne inom den danska byggbranschen. Eller bisfenol A, där förbrukningen inom byggbranschen var över 3000 ton. Bisfenol A är allergiframkallande och giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter.

– Dessa ämnen borde fasas ut, säger Martha Lewis, och förklarar att många certifieringssystem inte håller jämna steg med forskningen.

Därför kommer de heller aldrig att kunna få bukt med alla skadliga ämnen i byggnader. Undantaget är den svenska versionen av BREEAM:

– Här strävar man inte efter att lista alla ämnen som är förbjudna. I stället tittar man på ämnenas egenskaper. Därmed ställer man krav på de följdeffekter man vill undvika. Det kan till exempel vara om ämnena är cancerframkallande, kan ge nedsatt fertilitet eller skapa missbildningar. Ämnen med dessa egenskaper får inte användas inom byggbranschen, säger hon. Samma tillvägagångssätt används av Svanenmärket, som också har detta som krav.

Byggnader som kan monteras isär

De senaste åren har Martha Lewis emellertid upplevt en snabb utveckling inom byggbranschen. I allt fler projekt konstrueras byggnaderna till exempel för att kunna monteras isär och återanvändas när de nått slutet på sin livscykel. Och hon tror att den här utvecklingen kommer att öka under de kommande åren:

– I några projekt har vi arbetat med ”Design for Disassembly” – byggnader som kan monteras isär – och här ser vi klart och tydligt ett ökat intresse. Och med nästa steg i EU-taxonomin, som trädde i kraft 2023, kommer det att öka ytterligare, säger hon.

Taxonomin, som ska främja hållbara investeringar, ställer krav på rapportering och dokumentation som måste uppfyllas för att en investering ska få kallas cirkulär.

Men för att byggnader och byggmaterial ska kunna plockas isär krävs det nya sätt att bygga på. De nya metoderna skulle kunna gynna både byggnadernas användare och klimatet:

– Ofta är det inte byggmaterialen i sig som är problemet, utan de produkter som används för att fästa eller sätta ihop dem. De kan antingen innehålla problematiska ämnen eller göra det svårt att montera isär byggnaden igen. Om vi i stället monterar byggmaterialen mekaniskt slipper vi farliga ämnen och dessutom blir det enklare att återanvända materialen – det vinner alla på, säger hon.

I dag kan det vara svårt att välja ”rätt” byggmaterial som har enbart positiva effekter på miljö, klimat och människor:

– Det är lätt att hamna i en situation där olika perspektiv ställs mot varandra. Som att ett byggmaterial kanske har ett lågt klimatavtryck, men i gengäld innehåller farliga ämnen. Då måste man väga fördelarna mot nackdelarna, säger hon.

Cirkulärt byggande kräver data

På pappret ger byggnader som kan monteras isär goda möjligheter att återanvända byggmaterialen i andra projekt. Men det är inte helt okomplicerat, enligt Martha Lewis:

– Logistik och ansvar kan innebära stora utmaningar. Byggmaterialen kan inte bara plockas ut från en byggnad och sättas in i en ny. Materialen måste ofta förvaras någonstans innan de används igen. Och vem äger och ansvarar för materialen under den här fasen? Detta är bara några av frågorna som behöver lösas, säger Martha Lewis.

Hon tillägger att det redan idag finns företag som arbetar proaktivt för att hantera utmaningarna. Ett exempel är att utföra nödvändiga miljömässiga granskningar av byggmaterialen när de ska saneras och förberedas för nästa byggprojekt. Sedan har vi frågan om vilka garantier och hur lång livslängd man kan förvänta sig när det gäller återvunnet byggmaterial:

– Här genomför DTU ett lovande forskningsprojekt där man utvecklar metoder för så kallade oförstörande provningar av byggmaterial. De samlar information om styrkan hos olika återvunna byggmaterial, säger Martha Lewis. Den här typen av data är sedan avgörande för omställningen till ett mer cirkulärt byggande.

– Det är data som ökar byggmaterialens värde i den cirkulära ekonomin. Information om byggmaterialen sammanställs i materialpass, så att vi till exempel vet hur många gånger en akustikplatta har målats – och med vad. Informationen i materialpassen förs in i ett byggnadspass, där det står vilka nya material som används i byggnaden och vad som händer med de befintliga materialen, förklarar hon och tillägger att materialtillverkarna spelar en viktig roll i det här sammanhanget.

– Det är väldigt värdefullt att ett företag som Troldtekt har EPD:er för de flesta av sina produkter. Inom byggbranschen krävs det mycket bättre kontroll på hur tillverkningen av byggmaterial påverkar klimatet, och det får vi med hjälp av EPD:erna, säger Martha Lewis.

Nytt materialpass har lanserats

På Circular Build Forum den 17 januari 2023 presenterade Martha Lewis och Anna-Mette Monnelly, arkitekt och hållbarhetschef på NREP, den danska byggbranschens nya materialpass.

Bakom materialpasset står företagen och branschorganisationerna Bygherreforeningen, Danske Byggecentre, Henning Larsen, Lendager Group, Molio, NCC, NREP, Søren Jensen, svenska SundaHus och Troldtekt, medan Grundejernes Investeringsfond, Boligfonden Kuben och Danske Byggecentre har bidragit med ekonomiskt stöd sedan 2019.

Materialpasset anger vilka ämnen som har använts vid tillverkningen – till exempel om det har använts kemikalier eller andra ämnen som är relevanta att känna till för att kunna bedöma om materialet kan återanvändas i nya byggnader.

Tillsammans med en fullständig livscykelanalys för byggnaden ska materialpasset göra det möjligt att skapa en konkret klimatredovisning för ett projekt. Flera materialpass ska kunna sammanställas och utgöra grunden för ett byggnadspass. Syftet med byggnadspasset är att ge information om hela byggnaden över tid.

Läs mer på materialpass.org

Fakta om Henning Larsen

Arkitektbyrå grundad 1959 av arkitekten Henning Larsen.
Henning Larsen är en del av Rambøll Group.
Byrån har kontor i Danmark, Norge, Tyskland, USA och Hongkong.