Inomhusklimatet i danska grundskolor har fortfarande brister

I 53 procent av klasserna uppmättes så höga koldioxidhalter att de överskrider den danska myndigheten Arbejdstilsynets rekommenderade gränsvärde. I 18 procent av klasserna var halterna dubbelt så höga som den rekommenderade nivån.

Resultaten kommer från den landstäckande undersökningen Massexperiment 2021 om inomhusklimat och trivsel, där 709 klasser fördelade på 234 danska skolor deltog i mätningen i slutet av 2021. Bakom experimentet står det nationella naturvetenskapscentret Astra i samarbete med det danska Institut for Miljø- og Ressourceteknologi vid DTU. Experimentet finansieras av den filantropiska föreningen Realdania som ett led i arbetet med skolornas inomhusklimat.

Det som är nedslående är att resultaten i stort sett är desamma som i tidigare massexperiment 2009 och 2014, trots att man har testat en rad initiativ för att ge eleverna ett bättre inomhusklimat. Något fler klasser än vid senaste tillfället har nu en ventilationsanläggning, men för mer än hälften av klasserna har man återigen uppmätt en för hög koldioxidhalt.

Läs resultatrapporten från Massexperiment 2021 (endast på danska)

Brist på kunskap och verktyg

Även om man trots allt har renoverat skolor i många kommuner under de senaste åren, är det inga förändringar som slagit igenom i massexperimentet.

– Resultatet från Massexperiment 2021 är ingen överraskning för mig. Naturligtvis ser det bättre ut för skolor med ventilation. Men att förbättra skolornas inomhusklimat innebär en lång, dedikerad insats som ska baxas runt i beslutskedjans alla led – den enskilda klassen, skolledningen, den kommunala förvaltningen och ett politiskt fokus både lokalt och nationellt. Och det tar tid, säger Anne Gade Iversen, projektledare på Realdania.

– Vid Massexperimenten 2009 och 2014 uppmärksammades också resultaten, men då fanns inte samma verktyg för kommunerna för att förbättra inomhusklimatet, som dem vi har nu. Vi står därför starkare i dag och ser även exempel på kommuner som knäckt koden och utgör en inspiration för andra kommuner, fortsätter hon.

Troldtekt akustiktak är det naturliga valet för att säkerställa bra akustik och ett sunt inomhusklimat i bl.a. skolor och utbildningsinstitutioner

Hälsosamt inomhusklimat ger bättre trivsel

I massexperimentet samlade eleverna in data i sina klassrum under två dagar med en veckas mellanrum. Första dagen gjorde de som de brukar under rasten, och veckan efter vädrade de rummet och var ute på rasten. Samtidigt svarade eleverna bägge dagarna på en anonym trivselundersökning och testade sin koncentration.

När eleverna lämnade klassrummet och vädrade ordentligt under rasten sjönk andelen klassrum med för hög koldioxidnivå från 53 procent till 36 procent. Eleverna kände av färre inomhusklimatsymtom som ögonirritation, huvudvärk och trötthet, och upplevde att de hade bättre koncentration och lust till skolarbetet efter bra vädring och mer tid utomhus. Resultatet av koncentrationstestet blev 6 procent färre fel efter vädring och raster utomhus.

Dessutom hade ventilationsformen en stor betydelse för luftkvaliteten. Klasser med en ventilationsanläggning med både till- och frånluftsventilation hade bättre luftkvalitet än klasser där de bara kunde öppna fönstren för att vädra.

Handlingsplan som ett nödvändigt första steg

Realdanias projekt, Skolornas inomhusklimat, har nu pågått i två omgångar sedan 2016, då kommuner har fått hjälp med att kartlägga strategiska planer för inomhusklimatet. Anne Gade Iversen upplever att både medvetenheten och kunskapsnivån har ökat.

– Vi fokuserar på de strategiska planerna för inomhusklimatet för att skapa en överblick och en handlingsplan. Det kostar, och det är inte säkert att inomhusklimatet nu står högst upp på agendan. Därför är det viktigt att ha en långsiktig handlingsplan med rätt insatser ute i kommunerna, där man börjar med de skolor där situationen är sämst, säger Anne Gade Iversen och tillägger:

– Skolor byggs på olika sätt, så därför blir lösningarna också olika. Kanske räcker det med ändrat beteende på ett ställe, medan det på andra skolor till exempel krävs en ny ventilationsanläggning.

Troldtekt bidrar till hälsosamt inomhusklimat

Inomhusklimat handlar om mer än bara koldioxidhalten i ett klassrum. Även akustiken har stor betydelse för elevernas lärande och trivsel, om buller och ljud kastas runt i rummet. Akustiken undersöktes också i Massexperiment 2021, då eleverna mätte efterklangstiden i sitt klassrum.

Efterklangstiden är ett uttryck för hur lång tid det tar för ett ljud att klinga ut i ett rum och bör helst mätas i ett tomt rum. Det var dock inte möjligt i experimentet eftersom eleverna fungerar som ”ljudabsorbenter”, och därför kan den uppmätta efterklangstiden vara lite för kort.

I ett klassrum måste efterklangstiden vara kortare än 0,6 sekunder, vilket är ett lagkrav. Även om mätningarna är förknippade med viss osäkerhet visade de att det här gränsvärdet uppfylls i de flesta klassrummen.

Fakta: Realdania och inomhusklimatet

Realdanias projekt ”Skolornas inomhusklimat” riktar sig till kommuner, yrkesverksamma, kunskapsinstitutioner, skolor och pedagogisk personal.
I Massexperimentet 2021 deltog 709 klasser fördelade på 234 danska grundskolor, då de mätte inomhusklimatet i sitt klassrum, där alla data samlades in och analyserades.
Det har delats in i fyra spår: Kommunernas strategiska arbete med inomhusklimatplaner, att undersöka inomhusklimateffekten av nya fysiska lärstilar i klassrummet, att skapa en överblick över drifts- och finansieringsmodeller som kommunerna använder för att finansiera renoveringar samt att behålla inomhusklimatagendan på skolor, i kommuner och bland yrkesverksamma.