Certifieringar höjer ribban för hållbart byggande

Byggnadscertifieringar som DGNB, LEED, BREEAM, Miljöbyggnad och WELL gör det mycket mer hanterbart att utveckla hållbara byggnader på toppnivån. Därför är certifieringar ett stort plus för dem som ska använda byggnaderna, för miljön och för byggbranschens aktörer. Det säger Martha Lewis, arkitekt och Head of Materials på Henning Larsen Architects:

– Det är många i byggbranschen som har förstått att vi måste bygga mer hållbart. Byggnadscertifieringar är en fantastisk möjlighet att agera och konkretisera. De främjar minskade koldioxidutsläpp, ger ökad insyn, spårbarhet och minskning av farliga ämnen, säger hon och fortsätter:

– Som arkitekter får vi chansen att skapa byggnader eller stadsdelar med optimala ramar för de människor som ska använda dem, eftersom vi, som en del av en certifiering, ska förhålla oss till ett antal parametrar på ett grundligt sätt. Det kan vara allt från tillgänglighetsvillkor till detaljer som tätningsmedel som inte avger skadliga ämnen. Det finns ett brett fokus på små och stora hållbarhetsåtgärder när en byggnad ska certifieras.

En positiv hävstång för design och funktion

Martha Lewis är DGNB-revisor, WELL Accredited Professional (WELL AP) och LEED Green Associate. Därför har hon många uppdrag på sitt bord där byggherren i förväg har beslutat att byggnaden ska ha en viss hållbarhetscertifiering – eventuellt på en viss nivå.

– I vissa fall läggs då ribban högre från start än om byggnaden inte ska certifieras. Det innebär att lösningar inte glöms bort, nedprioriteras eller sparas bort. De måste bara genomföras. Det är en verkligt positiv hävstång för byggnadens designmässiga utveckling och funktion, för valet av material och för den dokumentation och kunskap om byggnaden som byggherren kan ta med sig in i driftfasen, förklarar Martha Lewis.

Som en naturlig förlängning av den grundligare processen upplever hon att det är viktigt att sätta realistiska tidsramar och sluta ett rimligt avtal med byggherren. Uppdraget måste också vara hållbart i arkitektbyråns budget.

– Vi måste se till att vi förhandlar fram ett rimligt arvode, eftersom det inte går att komma undan att processen blir mer tidskrävande när en byggnad ska certifieras. Ytterligare tid krävs för undersökningar, materialval och utveckling av livscykelanalyser för miljö och ekonomi. I allmänhet behöver vi vara mer detaljerade än när vi arbetar med en byggnad som inte ska certifieras. Vi behöver dokumentera mer, ta fler bilder och skriva fler rapporter, förklarar Martha Lewis.

Ärliga producenter sparar tid för arkitekten

Hon betonar att det är ett stort plus i dokumentationsprocessen när tillverkare av byggmaterial tillhandahåller bra produktinformation. Det kan till exempel vara i form av miljövarudeklarationer och innehållsdeklarationer.

– Valet av material blir enklare om byggproduktstillverkarna arbetar målinriktat med transparens – även när de uppger att det är en rekommendation som de inte helt lyckas uppfylla ännu. Ett nyckelord inom hållbart byggande är transparens. Det gör det så mycket enklare för oss som rådgivare, men det är också viktigt för byggherrarna så att de vet vad deras byggnader består av, säger Martha Lewis.

Hon beskriver ett uppdrag med en ny byggnad för medborgarservice i Minneapolis i USA. Den nya byggnaden skulle LEED-certifieras, och i samband med detta samarbetade Martha Lewis danska team med lokala arkitekter för att hitta produkter till byggnaden.

– Vi skulle välja produkter som stärkte det arkitektoniska uttrycket, men även uppfyllde kriterierna för LEED. Och vi skulle ta fram tre produktalternativ för varje val för att uppdraget skulle uppfylla upphandlingskriterierna. LEED ställer höga krav på kunskap om material, transparens och spårbarhet, så vi föredrar givetvis tillverkare med lättillgängliga dokumentationspaket. Annars går vår tid och vårt arvode helt enkelt inte ihop, konstaterar Martha Lewis. 

Hållbarhet är brett förankrat

På sitt cv har hon bland annat Middelfart Rådhus som har certifierats som DGNB Platinum som den första byggnaden i Danmark och har fått en DGNB-diamant för sin arkitektoniska estetik och funktionalitet. Vägen till den färdiga byggnaden gick som i de flesta andra projekt genom en långsträckt arbetsprocess där Martha Lewis använde DGNB som styrningsverktyg. 

– Det är viktigt att ha djupa kunskaper om det certifieringssystem vi arbetar med. Jag måste veta när i processen jag bör ta itu med de olika kriterierna. Det finns en enorm mängd information på området, så det kräver god processtyrning och överblick över när det är lämpligast att konstruktörer, projektörer, arkitekter eller designer får information. Jag ser mig själv som en översättare som gör kriterierna förståeliga för resten av teamet, förklarar Martha Lewis.

– Med detta sagt försöker vi låta ansvaret för hållbarheten i våra projekt sippra ner i hela organisationen. Kunskap ska inte ligga hos enskilda personer, och på Henning Larsen Architects är vi nu ett stort gäng fanbärare med goda kunskaper om certifieringar. Lyckligtvis kan vi se att hållbarhet i byggprojekten blir alltmer utbredd och efterfrågad, fortsätter hon.

>> Läs om Troldtekts dokumentation för de ledande certifieringarna