Hur navigerar man som aktör inom byggbranschen i en tid då kraven på hållbarhet, dokumentation och rapportering ökar år för år?
Medan ESG och lagstiftning sätter allt större prägel på byggprojekt både nationellt och internationellt riskerar de långsiktiga ambitionerna att drunkna i kalkylblad och efterlevnad. FN:s 17 globala mål, som 2025 firar sitt tioårsjubileum, kan spela en viktig roll som strategisk kompass. Det menar Sara Krüger Falk, direktör för UN Global Compact Network Denmark och tidigare ordförande för 2030-panelen.
- Inom vissa företag har man rört sig mot att påstå att de globala målen inte längre är så relevanta eftersom ESG och lagstiftning har tagit över. Det håller jag inte med om, säger Sara Krüger Falk och fortsätter:
- De globala målen är en strävan mot den värld vi vill ha. ESG är den konkreta dokumentationen av hur vi når dit.
Enligt Sara Krüger Falk är ESG med andra ord ett sätt att dokumentera hur man som företag agerar utifrån de globala målen. Och medan ESG handlar om dokumentation och mätning, handlar FN:s globala mål om riktning och ambition ur ett större perspektiv.
Som ordförande för 2030-panelen fram till april 2025 har Sara Krüger Falk varit med och utformat panelens hållbarhetsmålsrapport för 2024/2025. Här står det klart att även Danmark, som totalt sett tar brons i det internationella SDG-indexet, fortfarande står inför stora utmaningar. Det gäller särskilt för globalt mål nr 12: Hållbar konsumtion och produktion.
Danmark är på elfte plats bland de länder som konsumerar mest i världen, och om alla levde som den genomsnittliga dansken skulle det krävas 4,7 jordklot för att upprätthålla hela världens konsumtion. Enbart byggbranschen står för 31 procent av den totala materialförbrukningen i Danmark, och endast fyra procent av de resurser som används i Danmark – oberoende av bransch – är återvunna. Det finns alltså mycket att hämta i ett cirkulärt tankesätt, menar Sara Krüger Falk:
- Det finns en enorm potential i den cirkulära ekonomin som vi inte drar nytta av alls idag. Vi återvinner bara fyra procent av de material vi använder. Det är en skrämmande låg siffra för ett land som anser sig vara ett av de ledande inom hållbarhet, säger hon och fortsätter:
- Vi hör till de mest resurskrävande länderna i världen, men vi är också enormt innovativa. Om inte vi i Danmark, med vår tekniska expertis och välutbildade arbetskraft, kan knäcka koden till cirkulär ekonomi, vem kan då?
Här pekar Sara Krüger Falk särskilt på de danska produktionsföretagen som potentiella pionjärer. Med sin innovativa arbetsstyrka har företagen möjlighet att gå i bräschen – och det handlar inte om stora steg. Även små rörelser kan ha stora effekter.
- Jag är övertygad om att de företag som förstår den framtid vi ser in i kommer att klara sig bättre. De som förstår att använda sin innovationsförmåga för att samarbeta och hitta nya lösningar som kan minska deras fotavtryck, och som gör verkliga överväganden kring hur de kan påverka sin omgivning i en positiv riktning, säger hon.
Om byggbranschen och dess leverantörer på allvar ska gå framåt krävs det att hållbarhetsåtgärder inte längre ses som ett tillägg utan som en integrerad del av kärnverksamheten och projektgenomförandet. Och den processen börjar redan i anbudsfasen.
- Vi ser om och om igen att man arbetar i silos. Byggherren har en budget, driften en annan, och rådgivarna blir ofta involverade för sent. Resultatet är att de lösningar som skulle kunna skapa värde på lång sikt väljs bort alltför tidigt, säger Sara Krüger Falk.
Hon påpekar att många aktörer gärna vill prioritera hållbarhet, men att ramarna gör det svårt. Därför är helhetstänkande och samarbete tvärs över värdekedjan helt avgörande. Inte minst inom ett område som den cirkulära ekonomin, där värdet först på allvar frigörs när flera länkar hänger ihop.
- Det är enormt viktigt med upphandlingar som tänker miljöriktigt och helhetsorienterat – och att de som tänker ut de nya lösningarna också har det i åtanke från början. Det ska vara normen att efterfråga rätt dokumentation och våga ta en tidig dialog om till exempel totalekonomi, avfallssortering, materialval och flexibilitet, säger hon och tillägger:
- Vi ska bort från tanken att hållbarhetsåtgärder är en extra kostnad. Ofta handlar det bara om att göra saker lite smartare – och mer tillsammans.
Enligt Sara Krüger Falk är det ett missförstånd när de globala målen reduceras till kommunikation eller CSR. De är snarare ett strategiskt verktyg för att förstå vart samhället är på väg och vad som kommer att påverka marknaden, lagar och regler och kundernas förväntningar.
- De globala målen hjälper oss att se var samhällets utmaningar och affärsmöjligheter möts. Och om man vill vara en relevant aktör i byggbranschen år 2030 är det en bra idé att navigera efter dem.
Därför handlar det inte om att välja de globala målen istället för ESG och lagstiftning, utan om att använda dem som ramverk för innovation, samarbete och konkreta åtgärder. Byggbranschen har nämligen inte bara potential att minska avtrycket. Den har också möjlighet att skapa lösningar som stärker hälsa, välmående, cirkulärt resursutnyttjande och socialt ansvar.
- Om du förstår den framtid vi rör oss mot och vågar agera därefter så står du starkare. Även affärsmässigt, avslutar Sara Krüger Falk.
· Troldtekt erkänner alla 17 globala mål, men vi har valt att fokusera på fyra mål som vår verksamhet och våra aktiviteter särskilt kan bidra till att stödja:
Troldtekt har dessutom sedan 2010 varit anslutna till FN:s Global Compact som är världens största frivilliga initiativ för företags arbete med ansvar.