Den klassiska arkitekturen har återvänt till Köpenhamn

Särpräglade byggnader i stadsbilden hör historien till. När ett hus ska byggas i en av Köpenhamns nya stadsdelar i hamnområdet är det viktigt att arkitekturen smälter in i omgivningarna. Och så har Köpenhamns mål om att vara koldioxidneutrala 2025 bidragit till att göra hållbara certifieringar till standard i byggprocessen.

Läs intervjuer med chefsarkitekten Rita Justesen från By & Havn och Henrik Stener Pedersen från Rambøll.

Köpenhamn är i konstant förändring. Nya byggnader blir en del av stadsbilden och nya stadsdelar växer fram. Bakom myllret av aktiviteter ligger en politisk vision om att skapa en stad i internationell klass. Den ska vara attraktiv att bo och arbeta i och spännande att besöka, och så har Köpenhamn ett ambitiöst klimatmål om att vara koldioxidneutrala 2025.

Rita Justesen är chef för planering och arkitektur på By & Havn, som spelar en central roll i utvecklingen av Köpenhamn. Först och främst längs hamnen och i Ørestad. Här står bland annat arkitektonisk kvalitet i fokus.

– Arkitektur i bred bemärkelse är en avgörande del när man ska skapa stadskvarter, som har något att erbjuda alla åldrar och intressen. Om man zoomar in mer specifikt på byggnadsarkitekturen – som kan förstås som byggnaders estetiska uttryck och formspråk – har den de senaste decennierna ofta skiftat karaktär i Köpenhamn, säger Rita Justesen och ger ett exempel:

– Sedan den senaste finanskrisen har byggnadsarkitekturen präglats av ett klassiskt formspråk och en mer historisk skala. Byggnader ska i högre grad passas in i den kontext som de byggs i och inte åberopa individualitet och egenart. Med andra ord har man satt mer fokus på att bygga en stad än på att bygga hus.

 

DGNB som standard

Målet om att vara koldioxidneutrala 2025 har formulerats av Köpenhamns kommun. De nya stadsdelarna som By & Havn utvecklar ska naturligtvis bidra till den ambitionen. Därför är hållbarhet en helt avgörande faktor i stadsdelen Nordhavn, som By og Havn kallar framtidens hållbara stadsdel i Köpenhamn.

Nordhavn har bland annat fler broar som är avsedda för cyklister och fotgängare. Ytor som är skyddade mot vind men som badar i sol. Det är nära till butiker, transporter, upplevelser och annat man behöver i vardagen. Och så har naturligtvis många miljömässiga åtgärder vidtagits, som lägre energiförbrukning, renare energiförsörjning och ökad användning av återvunnet material.

– Alla stadsdelar och byggnader i By & Havns regi DGNB-certifierats, så att vi kan mäta effekten av åtgärderna. Som jag ser det bör hållbarhet vara överordnat i all stadsutveckling och all byggnation. Jag tror att vi inom några få år kommer att sluta tala om hållbarhet, helt enkelt för att man tar hänsyn till hållbarhet i alla anläggningar och byggnader som en naturlig del av alla projekt, säger Rita Justesen.

 

Ingen byggnad en ö

Rambøll har haft ett nära samarbete med Köpenhamns kommun sedan 1980-talet och är en av rådgivarna i utvecklingen av Nordhavn. Här håller man med om att hållbarhet i byggandet och certifierade byggnader har fått ökad uppmärksamhet. Med DGNB har man börjat tala om både miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Ingen av de tre faktorerna fungerar på egen hand.

– Ingen byggnad en ö, som vi brukar säga. All arkitektur ingår ju i en stadsmässig kontext. Vi ska exempelvis fundera över hur människor kommer till och från byggnaden, hur de har det i byggnaden och vad inomhusklimatet betyder för deras hälsa och välbefinnande. Alla aspekter är avgörande för hur byggnaden tar sig ut. Idag finns det ingen byggnad som kan existera på egen hand, säger Henrik Stener Pedersen, chef på Rambølls konsultfirma och fortsätter:

– Certifiering och hållbarhet tar allt större plats när vi pratar om stadsutveckling. Det blir ett alltmer integrerat element i byggprocessen och därigenom blir det också ett fysiskt uttryck för det sätt man har arbetat på. Ett bra, hållbart stadsliv utspelas både i och mellan byggnader.

 

En plats där de flesta vill bo

Det ser ut att löna sig. Invånarantalet ökar och Köpenhamn har flera gånger lyfts fram som en liveable city – alltså en plats, där människor gärna vill bo – i internationella medier och utnämningar. 

Men vad är det som gör Köpenhamn så ”liveable”?

Henrik Stener Pedersen: – Det blågröna rummet i form av utomhusliv med parker och möjlighet att simma i hamnområdet. Men också de politiska visionerna och lusten att engagera invånarna i stadsutvecklingen. Och så har Köpenhamn de tekniska lösningar som gör att många kan bo och leva i staden. Värme, el och avfallshantering på ett klimatvänligt sätt. Här är Köpenhamn en hållbar föregångsstad.

Rita Justesen: – Cykelkulturen lyfts fram gång på gång. Men jag tror också att det är sättet vi tar hand om staden på och hur vi tar plats i staden och dess rum. Den danska traditionen för väl genomförd design och ärlig arkitektur är ju också ett kännetecken för Köpenhamn. Arkitekturen ger livet i staden en vacker och sympatisk ram.

  • By & Havns mål är först och främst att utveckla områden längs Köpenhamns hamn och i Ørestad samt att stå för hamndriften i Köpenhamns hamn.
  • Bolaget ägs av staten och kommunen och grundades 2007 som en fusion av Københavns Havn A/S och den del av Ørestadsselskabet I/S, som hade hand om utvecklingen av Ørestad.
  • By & Havn står bland annat bakom stadsutvecklingen i Nordhavn, Sydhavn och på Marmormolen samt i Ørestad.
  • Rambøll är ett ledande internationellt ingenjörs- och rådgivningsföretag som grundades i Danmark 1945.
  • Idag har Rambøll över 15 000 anställda internationellt, varav över 3 000 anställda i Danmark.
  • Rambøll verkar inom områdena byggnation, transport, stadsutveckling, miljö, vatten, energi samt management consulting.

FOTO:
Rita Justesen, Chef för planering och arkitektur på By & Havn.

FOTO:
Henrik Stener Pedersen, Chef på Rambølls konsultfirma.