Köpenhamn skyltfönster för hållbart byggande
Arkitektvärldens ögon är riktade mot Köpenhamn under året som arkitekturhuvudstad, vilket ger anledning att utvärdera hållbarheten i stadens byggnader. Här kommer en statusuppdatering från direktören för det danska rådet för hållbart byggande.
De senaste åren har Köpenhamn tagit stora steg i rätt riktning när det gäller hållbart byggande. Det berättar Sisse Norman Canguilhem, direktör för det danska rådet för hållbart byggande (Rådet for Bæredygtigt Byggeri).
Rådet, som tidigare gick under namnet Green Building Council Denmark, är en ideell medlemsorganisation som strävar efter att främja hållbarhet inom bygg- och fastighetsbranschen. Dessutom ansvarar de för den danska versionen av DGNB-certifieringen.
– Hållbar utveckling har blivit en allt viktigare fråga – både på byggarbetsplatsen och i styrelserummet. De flesta företag har idag höga ambitioner, men det finns fortfarande massor kvar att göra innan byggbranschen ens kommer i närheten av att vara verkligt hållbar. Under de kommande åren vill vi se en snabbare utveckling där fler ambitioner faktiskt omsätts till konkreta resultat.
Möjligheterna finns – och det kan till och med bli ekonomiskt lönsamt, enligt Sisse Norman Canguilhem. Här spelar Köpenhamn en viktig roll:
– Jag ser gärna att Köpenhamn blir ett ”testlabb” för hållbar utveckling och ett skyltfönster för våra kompetenta danska företag. En intensifiering av den hållbara utvecklingen inom branschen skulle kunna leda till stora exportmöjligheter.
Turbinehuset
I centrala Köpenhamn ligger kontorsbyggnaden Turbinehuset med restaurang och snabbköp i gatuplan. Turbinehuset är ritat av Danielsen Architecture i samarbete med Tetris. Det är en hållbar och väl genomtänkt kontorsbyggnad, som samtidigt har en modern och flexibel design. Byggnaden är DGNB-guldcertifierad.
Svår balansgång
Sisse Norman Canguilhem berättar att Köpenhamn står inför många utmaningar – framför allt den svåra balansgången mellan att tillgodose efterfrågan på bostäder och hantera klimatkrisen:
– Å ena sidan befinner vi oss mitt i en klimatkris och borde egentligen inte bygga några nya hus alls. Å andra sidan måste vi inse att det finns en rad andra intressen i samhället, och behovet av fler bostäder är ett av dem. Byggnader uppförda på fel platser är ett annat exempel. Dessutom har vi byggnader som inte är anpassade efter moderna krav eller som bara är i väldigt dåligt skick.
– I en stad som Köpenhamn, där utvecklingen går väldigt snabbt, är det svårt att stanna upp och välja något annat än det enklaste alternativet. Ofta slutar det med en ny byggnad som tillgodoser alla behov – utom de miljö- och klimatmässiga. Men det finns inga genvägar. Vi måste vara mycket mer medvetna och återhållsamma när vi väljer att uppföra nya byggnader.
Erkända byggnadscertifieringar som DGNB är ett verktyg för att balansera olika intressen och säkerställa en holistisk syn på hållbarhet, vilket också gynnar byggnadens användare.
Det är inte bara privata aktörer som väljer att satsa på dokumenterat hållbara byggnader. Köpenhamns kommunfullmäktige beslutade 2020 att offentliga byggnader med en byggkostnad på över 20 miljoner kronor hädanefter måste vara antingen Svanenmärkta eller certifierade enligt minst DGNB Silver.
KAB Huset
KAB Huset är huvudkontor för fastighetsbolaget KAB, men fungerar även som föreningslokal och mötesplats. Projektet är ritat av Henning Larsen Architects. Lokalerna är utrustade med Troldtekt akustiktak i färgen naturträ. I mötesrummen och callcentret har man dessutom lagt till dold ventilation för att säkerställa en jämn tillförsel av frisk luft genom taket – utan drag eller buller.
Hållbara prototyper
Med anledning av Köpenhamns utnämnande till världens arkitekturhuvudstad 2023 har kommunen och ett antal samarbetspartners tagit initiativ till sju paviljonger längs stadens hamninlopp, där fokus ligger på FN:s globala mål. Vissa har en mer konstnärlig approach, medan andra experimenterar med olika material, men den gemensamma nämnaren är lösningar för att bygga hållbara bostäder med lågt koldioxidavtryck som samtidigt fokuserar på människors hälsa och välbefinnande.
Paviljongerna är ett av signaturprojekten för ”Världens arkitekturhuvudstad 2023” och UIA:s världskongress i Köpenhamn, där cirka 10 000 personer från byggbranschen kommer att fokusera på hållbart byggande den 2–6 juli 2023.
3 megatrender enligt danska rådet för hållbart byggande
Sisse Norman Canguilhem, direktör för det danska rådet för hållbart byggande, listar de tre största frågorna inom hållbart byggande just nu:
Ny EU-lagstiftning
– Med anledning av EU:s gröna giv inför EU-kommissionen en rad nya, viktiga förordningar och direktiv. Just nu håller många företag på att anpassa sig till taxonomin och CSRD, som syftar till att kanalisera privat kapital till mer hållbara investeringar. Detta kommer att ha en betydande effekt.
ESG och hållbarhetsredovisning
– Snart kommer alla större företag inom bygg- och fastighetsbranschen att ha en eller flera ESG-chefer. Jag tror att de interna beslutsprocesserna i hög grad kommer att påverkas av det faktum att företagen nu har tillförlitliga uppgifter om sina hållbarhetsinitiativ. Dessutom kommer det att skapa transparens mellan företag.
Klimatkrav i byggnadsföreskrifterna
– Kravet på LCA-beräkning och tillhörande gränsvärden för stora byggnader är på många sätt en milstolpe – även om gränsvärdet enligt min mening är alldeles för högt. Bara det faktum att man nu måste mäta byggnadens klimatpåverkan kommer att skapa en viktig medvetenhet hos aktörer genom hela värdekedjan.
Skolen på Duevej, grundskola i Frederiksberg
Skolen på Duevej i Frederiksberg är den första skolbyggnaden i Danmark som uppnått DGNB-guldcertifiering med tillägget diamant. Samspelet med omgivningen och det hälsosamma inomhusklimatet var viktiga bidragande orsaker, enligt en av arkitekterna bakom projektet.